Gemenskap och läsning

Vikten av att skapa gemenskap kring texter.

Vi har fortsatt att läsa boken Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld  Denna gång fokuserade vi på vem eller vilken miljö som beskrivs. Det känns som om vi lär känna karaktärerna mer nu.

Enligt Maria Helmer i boken Läsutveckling från teori till praktik ska de som arbetar i skolan utgå från att alla elever kan känna motivation till att vilja läsa utifrån olika syften. De behöver läsande förebilder och för att skapa läsmotivation behöver hela skolan verka för att eleverna delar med sig av sina läsupplevelser och samtalar kring dem. 

Jag har som sagt på senare tid öppnat ögon och öron för hur stor skillnad det blir när jag högläser för ungdomarna och Ann Mari Körling skriver i den meningsfulla högläsningen att eleverna inte ska lämnas ensamma i sin läsning utan den måste upp till gemenskap. Jag håller med.

När vi i arbetet med texten och medvetet med orden innan, under och efter läsning så sker det något med eleverna. De blir mer delaktiga och får nya frågor, förståelsen ökar. 

Inför arbetet med Brorsan är kung så hade jag själv lyssnat på boken innan och älskat den. Den finns även som dramatiserad radioteater. Jag tänker att det är betydelsefullt  att vi själva har läst texterna innan vi ger de till eleverna för att veta om språket är på rätt nivå och om innehållet passar för klassen.

Kom ihåg därute att vi har flera läsare som har svårt att ta till sig tryckt text och all energi går till att försöka t sig igenom texten att förståelsen ofta gåt helt förlorad. Att ge möjlighet till alla elever att lyssna samtligt som de läser borde vara en självklarhet.

Forskaren Linda Gambell har formulerat sju regler för att skapa läsnotivation och Vygotskij håller med ;) i att elever blir mer motiverade att läsa om de får möjlighet att interagera socialt med varandra kring den text de läst och när de ges stimulans som visar på hur viktig och värdefull läsningen är. 

Eleverna behöver även få möjlighet att vara med att välja vad den ska läsa, ha ett rikt utbud tillgängligt, få generöst med tid till läsningen. Eleverna blir mer motiverade och engagerade i att förstå texten när de får göra kopplingar mellan det lästa och sina egna liv. 

Jag vill dela med mig av den senaste lektionen med eleverna när det i boken kommer fram att huvudrollsinnehavaren är född som flicka och en elev utbrister:

Va!! Är Måns en tjej? Men hur? Och att vi sedan har ett samtal som börjar i att det inte går, det måste vara något fel men som slutar i att jo men vänta lite en elev kommer på att den var ju själv alltid med killarna i förskolan och trivdes bäst att göra sk ”killsaker” Det är nog egentligen inte konstigt alls. ❤️❤️❤️

Skönlitteratur och språkutveckling.

Med några elever i åk 8 har jag  börjat läsa en bok av Jenny Jägerfeld  som heter Brorsan
Först fick eleverna skriva och reflektera kring bokens omslag och titel. Därefter delgav de varandra muntligt vad de hade skrivit. Sedan är min tanke att läsa den med fler elever. Dessa är min "testgrupp".


Sedan läste vi tillsammans och jag stannade upp vid svåra ord och begrepp. Vi sammanfattade vad vi läst och eleverna skrev både på svenska och sitt modersmål.
När jag arbetar med skönlitteratur har jag alltid med mig de fem lässtrategierna. Vill ni läsa en sammanfattning kring dessa finns det att läsa om här:  Strategier för läsning




Jag var på en föreläsning i våras och blev ännu mer inspirerad än tidigare av att arbeta med skönlitteraturen i undervisningen för att öka elevernas ord och begreppsförståelse. Vikten av skriftspråket är ju också betydande för den språkliga utvecklingen och av stor vikt när det kommer till läsutvecklingen.
Enligt Vygotskij som jag under min lärarutbildning stiftade en nära bekantskap med är tänkandet och språket nära förknippat med varandra. Sambandet mellan tänkandet och språket etableras under barnets utveckling. Han motsatte sig idén om att man föds med förmågan att producera språk – och menar att det är en process där samspel och social interaktion är primärt för att barnet ska utveckla ett språk. Ords betydelse förenar tanke- och språkprocessen, och är både språk och tanke på samma gång.


Skönlitteraturen tror jag spelar en otroligt viktig roll. Jag tycker om att kombinera Sva - undervisningen med vad eleverna gör i sin So för att de också ska få en förförståelse. Tex jag vet att So - läraren ofta går igenom andra världskriget i åk 9 och då brukar jag arbeta med återberättande text och Anne Frank med mina elever. Vi läser skönlitterära texter för att eleverna ska få ett rikt ordförråd men också för att sätta igång andra tankeprocesser. Det som skiljer sva-undervisningen från svenskundervisningen är fokuseringen på språket. Ett dokument som lyfter ut detta hittar du här skillnader sve / sva


Svårigheten för mig som har både nybörjargrupp och andra Sva elever i samma klassrum är att jag inte alltid  kan arbeta med samma sak i rummet eftersom eleverna också kommer olika tider från olika årskurser. Ibland är det svårt att få till allt men jag funderar på att arbeta fram ännu mer skönlitteratur till alla, En ny bok kräver  mycket planering början men sedan finns den ju där. Böcker vi djupläst tidigare över alla gränser och nivåer är bland annat Ankomsten, Mio min Mio, Katitzi , Flickan i drömfångaren, Det finns inga skridskor i öknen, Flickan i drömfångaren med flera.
Jag är övertygad att jag kan hitta böckerna som passar alla årskurser. Uppgifterna kring kan däremot vara olika. Det är underbart att se när eleverna verkligen förstår texten vi närmar oss när skolans värld är full utav texter som de inte förstår och kämpar med varje dag. Tänk om vi alla kunde öppna upp dörrarna till orden eleverna möter så att kunskapen kunde få följa med. För med förståelsen kommer just den kunskapen. Jag sa inte att detta är lätt!

På nästa lektion jobbade vi vidare med boken.
Vi pratade om gestaltning och liknelser som vi sedan letade i texten under tiden jag läste.
För att se hur mycket eleverna hade förstått av sin läsning fick de göra en övning där de skulle kategorisera, alltså sätta rätt kort vid rätt kategori.
Jag gjorde kort med olika kategorier med rubrikerna Måns, mamma, miljö, gestaltning, liknelse och ordspråk.
Till dessa kategorier valde jag ut olika meningar från boken som jag skrev på olika kort.
Först fick eleverna de olika korten med rubrikerna Måns, mamma, miljö, gestaltning, liknelse och ordspråk som jag förklarade och bad dem placera ut på bordet.
Sedan fick de korten där jag hade skrivit olika meningar från boken som de skulle para ihop med rätt rubrik.
Eleverna var jätteduktiga och det fick verkligen tänka till för att det skulle bli rätt. I denna övning synliggjordes de olika begreppen gestaltning, liknelse och ordspråk.
Exit ticket den lektionen: Ett ordspråk om att inte ha pengar i överflöd. Aha det regnar inte direkt guld över oss. Fortsättning följer ..,,,,,

Rutiner för nyanlända.

Vad har vi för rutiner när det gäller nyanlända elever i den svenska skolan?

Svaret är detta:

Det har hänt att nya elever har varit på plats när jag kommit tillbaka efter ledighet men så ska det inte gå till.

När en familj lämnat in en ansökan om skolplats på expeditionen får jag av rektor en inflyttningsanmälan och då ringer jag och bjuder in familjen till ett första möte. På det första mötet sker ett mottagningssamtal
(skolverkets 1:a kartläggning) där jag ställer frågor om språk, tidigare skolgång mm.

Allt detta finns samlat i en handlingsplan som även finns i punktform.

När jag skrev denna utgick jag ifrån: Allmänna råd för nyanlända

I samband med detta första möte får eleven också träffa sjuksköterska för ett hälsosamtal.

Allt sker med tillgång av tolk. Efter mötet får vårdnadshavare med sig en broschyr om den svenska skolan på sitt språk och vi går en rundvandring på skolan. 

Eleven får även ett introduktionsschema med de första 14 dagarna inne i Sva- rummet för att få känna sig trygg i den nya skolmiljön och få lära sig de första orden för att kunna presentera sig. Efter samtalet med familjen sker ett samtal med rektor som då beslutar om klasstillhörighet. I samråd med mottagande mentor väljer vi när eleven träffar klassen första gången. När eleven börjar i klassen följer hen då även med på pres-ämnen. Jag är tacksam om mottagande lärare i dessa ämnen har en dialog med mig om hur:et.
 Faddersystemet behöver utvecklas på skolan om vi också ska stå upp för att:  Olika är bäst!

Sedan så börjar inlärningen i det svenska språket basen och utbyggnaden samtidigt som vi inom två månader ska kartlägga eleven inom Litteracitet samt Numeracitet.  För att efter dessa bedöma om elev klarar att följa ordinarie årskurs eller hur vi går vidare. Efter att kartläggningarna är gjorda sker samtal med rektor. Ansökan om modersmål samt studiehandledning lämnas in.
En önskan finns att mottagande matematik lärare antingen är med på denna kartläggning eller tar sig tid att gå igenom denna tillsammans med kartläggaren.

Numera finns också kartläggningar för nyanlända i alla ämnen vilket underlättar enormt för eleven om mottagande ämnesläraren har tid att göra dem tillsammans med eleven och tolk. Det underlättar även för läraren att planera för elevens vidare undervisning samt måluppfyllelse.

Efter detta upprättas en individuell studieplan där studiestöd och modersmålsundervisning ingår på olika sätt beroende på tillgången av dessa pedagoger.

Vi har ingen förberedelsegrupp som kanske hade underlättat den första tiden för både läraren i svenska som andraspråk  samt eleven som då skulle kunna få göra kartläggningarna i lugn och ro och få börja med förebyggande undervisning i en sådan grupp av ämneslärare och då få chans att visa vad hen kan sedan tidigare.

Eleven har nu ett hårt arbete framför sig med att lära sig svenska samtidigt som den ska hänga med i kunskapen i de andra ämnena. Det är därför som studievägledare och pedagoger i modersmålet är så viktiga.

Vanstaskolan brukar utöka tiden av undervisning i svenska som andraspråk, vilket är bra för det svenska språket men det kan till viss del bli på bekostnad av undervisning i No /So eftersom ingen lärare i dessa ämnen då undervisar dessa elever. Även om jag verkligen försöker samarbeta med dessa ämneslärare och undervisa i det svenska språket med utgångspunkt i So/ No ämnen och dess ord och begrepp så är det mycket som en del elever behöver lära sig eller åt andra hållet. Ibland kommer det elever som har så pass höga kunskaper att de hade kunnat tenta av tex kemi för att få mer tid till att lära sig det svenska språket. Då hade hen till exempel kunnat ägna tid till att memorera kemins ordförråd på svenska istället för att fastna i översättningar för att hinna med alla uppgifter.

 Alla elever som läser svenska som andraspråk har rätt att få undervisning i svenska som andraspråk all den tid som timplanen säger. Se tidigare inlägg om svenska som andraspråk som är ett eget ämne med egen kursplan. Läser man svenska som andraspråk idag ska man ha undervisning i ämnet. Men man kan absolut undervisa svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum men det kräver mer fokus på språkliga strukturer, grammatiska strategier, textbearbetning i olika former. Risken med att integrera elever med behov av stöttning i sin andraspråksutveckling i svenskundervisningen är att dessa elever lätt hamnar i en passiv roll och får för enkla uppgifter i förhållande till sitt behov av språklig utveckling. Andraspråkstalande elever är tyvärr ofta tysta och deltar i mindre utsträckning aktivt i gruppaktiviteter när de har undervisning i helklass. De aktiviteter och uppgifter som utförs är av naturliga skäl svårare för elever med svenska som andraspråk och läraren måste hantera detta underläge och vara medveten om vad det vill säga att inte förstå, inte veta och att alltid riskera att uttrycka sig ”fel”. Med andra ord kan andraspråkstalande elever i svenskundervisningen visserligen vara kroppsligt integrerade, men isoleras på grund av att de inte har samma färdigheter eller mod att uttrycka sig som sina förstaspråkstalande kamrater.

För mer om detta se:
Hur sva undervisning bör bedrivas.

Trots vissa brister måste jag lyfta att vi på skolan har flera goda exempel på att våra elever med svenska som andraspråk lyckats bra med sin utbildning. 

Men man kan alltid bli ännu bättre!

Anna S

Reflektion Läsveckan

Läsveckan är slut men hjärtat varmt. Detta var andra året jag arbetade med Shaun Tans bok Ankomsten. Upptakten till att jag då valde just den boken är att efter att ha varit på Symposium 2015 och då fick förmånen att lyssna på Anneli Drewsen föreläsning om hur man kan arbeta konkret med litteratur på ett språkutvecklande sätt i blandade grupper.
Hon talade om kraften att kunna kommunicera med hjälp av bilder och symboler. Detta hade hon gjort med Ankomsten och dokumenterat i form av en blogg. Hon gjorde det så pass bra att de fick pris för det. Jag bestämde mig för att se om vi kunde få köpa boken och prova på upplägget, och det fick vi :)  Det blev så bra att jag beslutade mig för att arbeta med boken igen men att alla skulle få möjlighet att välja boken. Det fungerade hur bra som helst. Jag har använt mig av Annelis upplägg från bloggen https://ankomsten.wordpress.com/om/
men i en förkortad version eftersom vi arbetar under en kortare tid. Jag har även lagt in egna uppgifter: En skrivuppgift med att skriva mannens brev samt en bilduppgift då de ska skapa samma bild men på två olika platser, samt att skriva egna citat utifrån boken.

I Ankomstens uppgifter arbetar vi även med fokus på Translanguinging som ännu inte har en direkt svensk term. Även om man diskuterar begreppet korsspråkande så vill forskare mer prata om helheten. Vad det handlar om är att medvetet föra in flerspråkigheten i undervisningen.
I en artikel i Svensklärarföreningen skriver Gudrun Svensson lektor  i svenska som andraspråk att:

Internationell forskning visar att strategisk flerspråkig undervisning gynnar elevernas lärande och minnesförmåga. Eleverna får möjlighet att befästa sina ämneskunskaper på mer än ett språk genom att arbeta med begreppsutveckling på båda språken samtidigt. Nyanlända elever får lättare att relatera tidigare kunskaper till utveckling av andraspråket vilket leder till en djupare och mer varaktig förståelse. Både tidigare och nyanlända elever får möjlighet att arbeta in ett skolrelaterat ordförråd på förstaspråket så att också förstaspråket hänger med i begreppsutvecklingen.

Detta gäller i alla skolämnen och på det viset allt lärande. Man bör ta tillvara på elevernas tidigare språk och använda sig av dem i sin undervisning. Alltså det handlar inte om att endast låta eleven sitta och översätta. Genom att jag ser hur pass rikt elevens språk är kan jag överföra det när jag lägger upp min undervisning. En elev har ett språksystem, en repetoar och vi lär oss att undertrycka en del av oss när vi pratar ett annat språk. Om vi säger att de bara får använda svenskan så visar de inte sin fulla kapacitet i språkande.

Vi vet att språk och tanke hör ihop. Begränsar vi en nyanländ till att endast kommunicera sina tankar på ett språk som inte är fullt så utvecklat kommer det här i sin tur avgränsa och hindra den kognitiva utvecklingen. Språk hör även ihop med identitetsutvecklingen. Elever som kommer till Sverige har med sig en mängd erfarenheter och kunskaper som behöver få uttryckas. Det är viktigt att dessa erfarenheter och elevens språk får ett värde för eleven.

 Några av alla exempel;

Ur min resa:

ชีวิตของฉัน มินตรา แก้วสะแสน
ฉันได้มีโอกาสได้มาเรียนที่ประเทศสวีเดน และการบอกลาครอบครัวเป็นสิ่งที่น่าเศร้า แต่ครอบครัวฉันก็หวังว่าฉันจะกลับมา เลยมีความหวังอันยิ่งใหญ่ซ่อนอยู่ในน้ำตา ความรู้สึกเศร้า และในคำบอกลา. แต่ตอนนี้ฉันก็คิดถึงพวกเขา แต่ฉันทำได้แค่ตั้งใจเรียน เพื่อที่จะตอบแทนทุกสิ่งทุกอย่างที่พวกเขาให้ฉันในตอนเด็ก และทำให้พวกเขามีความสุขในอนาคต.

Mitt liv

Jag fick möjligheten att studera i Sverige. Och att ta farväl till familjen var ledsamt.

Men min familj hoppas att jag kan komma tillbaka. Det finns ett stort hoppas hos dem dolt i tårar. Det är mycket känsla i ordet hejdå. Men nu saknar jag dem, men jag kan bara studera.

Jag vill göra något för dem i framtiden när jag växer upp.

Ur vad är en vän:

Ur flickans historia:

Under ovan nämnda symposium fick jag även lyssna på fantastiska Ofelia Garcia. Hon är en av de ledande i denna relativt nya syn på språk och lärande. Hon menar på att i min språkinlärning integrerar jag något nytt i det jag har:

The translanguaging corriente. Våra språk finns där under ytan,ständigt närarande.

Nyfikna? Se den här! Hon är inspirerande.

Föreläsning av Ofelia Garcia

Ha ett fint lov!

Anna

Kartläggning

Hej!
Nu har vi kommit en bit in på terminen och sammanfattningsvis vill jag säga om den tiden just nu; Kartläggning. Jag har kartlagt alla elevers svenska minuter och kommit fram att det i år är svårt att få till alla elevers minuter på ett bra sätt. Det innebär mycket undervisning i små grupper samtidigt och det är inte alltid helt lätt att få till det på allas olika nivåer. Jag försöker organisera så att de flesta kan arbeta med samma saker för att inkludera alla. Men när det kommer nya elever så måste jag ju börja från början samtidigt som de som kommit lite länge måste få fortsätta där de är.
Förstår ni dilemmat?
Jag har börjat med kartläggningen av de nya eleverna samt börjat ta itu med de som släpat sedan i våras. Det har släpat efter pga att jag hela tiden fått återbud av tolkförmedlingen. Det är en stor brist på tolkar.
Den lite större guppen elever i åk 6 vill jag kolla av ordentligt nu och arbetar därför med tummen upp ett kartläggningsmaterial i Sva. Med uppgifter liknande det nationella provet. De tar det på allvar och arbetar på bra.

Skolverket har kommit ut med ett nytt material som heter Bygga Svenska som jag vill använda mig av men det tar lite tid att sätta in sig i det. Och det va ju just det där med tiden. Det var ju den som inte alltid räcker till. Tidigare har jag använt "Nya språket lyfter" Eller " Språket på väg" . Jag tycker att det går framåt för många av eleverna snabbt.
Förra veckan började jag med Numeracitet med hjälp av vår lokalvårdare, vad gör man inte vid brist på tolkar. I detta fallet gick det ju bra eftersom eleven även är stark på Engelska.
Jag börjar få in vanan nu och vill säga till alla lärare i Matematik att verkligen försöka göra denna med nya elever då det kommer fram mycket genom samtalen kring denna bild.

En bra nyhet är att skolverket idag har lagt till översättning till 24 olika språk. Flera lärare är redan
involverade i detta material vilket är positivt. i övrigt vill jag be er andra som vill veta mer om själva ämnet eller hur vi ( Jack och Anna) tidigare har arbetat att läsa tidigare inlägg. Se gärna vilka som bör läsa Sva och hur. Jag funderar i dagsläget att skriva en blankett för ansökan. Från och med nästa vecka kommer jag att få lite stötting av Magnus ( vikarie och student) så att jag kan börja lyssna av åk 4. ;)

Ha det bäst!
     

Sva undervisning.

Vilka elever ska läsa sva och hur vet man det?

Skolförordningen  (2011:185, 5.kap §14) säger:

”14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.”

Svenska som andraspråk ersätter för dessa elever ämnet svenska. En elev kan inte läsa enligt två kursplaner. Det räcker inte med att man är andraspråkstalare för att få betyg i svenska som andraspråk, utan man ska ha haft undervisning i ämnet i fråga. Det är rektorn som beslutar om vilken kursplan eleven ska följa. Det är alltså inte ett erbjudande eller en fråga till vårdnadshavarna. Däremot kan det ju vara svårt för rektorn att avgöra ”om det behövs”, varför det antagligen är nödvändigt för rektorn att inhämta kunskap om elevens språkutveckling, till exempel hos en lärare i svenska som andraspråk.

Det är inte enkelt att kartlägga och bedöma en elevs språkutveckling. Det finns inte heller heltäckande tester för ändamålet, men däremot en del verktyg att ta hjälp av.Här finns en del av de verktyg som Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) och Skolverket föreslår. Jag använder på kartläggningsmaterialet från skolverket.

NC skriver att  ”Kännetecknande för elever som behöver svenska som andraspråk är att deras kognitiva utveckling har kommit längre än deras svenska språk så när tanke och språk är på samma nivå kanske det är så att eleven kan följa kursplanen i svenska istället.” Detta betyder inte att en elev måste följa kursplanen i svenska som andraspråk under hela sin skoltid, men det är viktigt att man är säker på att bytet är till nytta för elevens språkutveckling. Det är inte så att eleven ska börja läsa svenska bara för att hen bedöms ”hänga med”, utan eleven har rätt att få undervisning som möjliggör de högsta betygsstegen i svenska som andraspråk. Ett betyg i sva är lika mycket värt som ett betyg i svenska när det kommer till att söka till gymnasiet och högskolan.

Hur kan man organisera undervisningen i sva?

Förordningstexterna är fullständigt tydliga med att undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisningen i svenska. Eleven ska alltså få motsvarande antal minuter som övriga elever i årskursen får i svenska. Eleven kan däremot inte läsa sva istället för andra ämnen. Alla elever har rätt till undervisning i engelska, moderna språk och alla skolans ämnen. Detta gäller även nyanlända elever.

Man kan organisera undervisningen på några olika sätt.

Om läraren, eller lärarna, har behörighet i båda svenskämnena och är trygga med det, så kan man undervisa enligt båda kursplanerna samtidigt i samma klassrum. Väljer man att göra så är det extra viktigt att tydliggöra för eleverna vad som gäller och att man kan differentiera sin undervisning så att alla elever får det de har rätt till oavsett kursplan.

Ett annat alternativ är att eleven har all sin undervisning i ämnet i en grupp där det enbart undervisas i svenska som andraspråk.
   

 Slutligen kan man också välja en kombination av de två ovanstående alternativen. Det kan till exempel innebära att eleven undervisas i en grupp med en lärare i svenska som andraspråk vissa av svensklektionerna och i klassen vissa. Dock kommer vi aldrig ifrån kraven att eleven ska undervisas enligt rätt kursplan och att läraren ska vara behörig, så detta alternativ är kanske lättast att genomföra i årskurserna 1-3.

Här kan man läsa vad NC skriver om ”Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat?”

Vad skiljer egentligen sva från svenska?

Här finns en lättöverskådlig sammanställning från NC om vad som skiljer sig åt i de båda kursplanerna.

Som ni ser så är det i stort sett samma men man tittar djupare på språkliga strukturer och språklig utveckling. Den största skillnaden ligger i hur man undervisar. Jag tänkte också berätta lite från min undervisning just nu för att tydliggöra. Om eleverna tillexempel ska lära sig att skriva artiklar så arbetar jag och Jack utefter  Cirkelmodellen.  Det innebär att vi först tittar på goda exempel sedan klipper isär artiklar och lyfter ut språket. Vi skriver gemensamt innan eleven skriver individuellt. Vi modellerar även texter och stoppar in de rätta ämnesrelaterade orden. När undervisningen sker i större grupp har den stora inslag av varierad stötting.

I Sva får eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin egen kunskapsnivå, utan att känna krav på språklig korrekthet. Självklart korrigerar vi på olika sätt men vi gör det med ömsesidig respekt.

Centralt inom svenska som andraspråk är att eleverna ska lära sig att välja och använda språkliga strategier. Vi undervisar om olika lässtrategier, exempelvis med hjälp av Läsfixarna, men andraspråkseleverna behöver tillgång till fler verktyg i sin läsning än infödda elever. De behöver också tillägna sig strategier för att kunna lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådda i samtal och diskussioner när det egna svenska språket inte räcker. 

Jag jobbar också medvetet med uttalsträning på olika sätt i läroböckerna.  Det kan till exempel vara körläsning, att vi ”smakar” på ord tillsammans och att vi går in på ljudnivå utifrån de ord vi stöter på i texterna.  I uttalsträningen drar vi också paralleller till elevernas modersmål, då vi jämför olika ljud, ord och uttryck på svenska med modersmålen. 

Jag lägger också stor vikt vid att jämföra vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering på elevernas modersmål och svenska. Exempelvis läser vi många olika texter tillsammans och diskuterar då alltid kring ord och deras ursprung,vi jämför och kategoriserar. Ords klassificering i över- och underordning, till exempel blomma-ros, är också tacksamt att undervisa om med hjälp av modersmålen. Vidare är modersmålen en oerhört viktig del av min stöttning, vilket jag har visat tidigare i arbetet med dikter, sånger medmera

Det som är speciellt för mitt ämne är att jag måste undervisa ännu mer explicit om vilka ord och begrepp eleverna kan använda i sina miljö- och personbeskrivningar. Jag behöver modellera i tal och skrift och stanna upp i högläsningen och exemplifiera. Jag undervisar också mycket om synonymer och motsatsord på olika sätt.

Jag vill att eleverna ska bli medvetna om att tex sagor oftast skrivs i preteritum och att de själva ska hålla sig till ett tempus när de skriver. Men även här måste jag undervisa mycket mer explicit, eftersom alla andraspråkselever ännu inte använder korrekt tempus. Det här gäller egentligen alla ords böjningsformer och även meningsbyggnad. Jag behöver till exempel visa på skillnaden mellan fråga och påstående, vilket är självklart för de infödda eleverna, eftersom det i många språk inte alls är lika avgörande med ordföljden för betydelsen som det är i svenskan.

I båda svenskämnena jobbar vi med sagor eller berättelsers typiska innehåll, uppbyggnad och språkliga drag, men jag lägger dessutom stor vikt vid att undervisa om enskilda ord och begrepp inom genren. Ord som många infödda elever redan äger. 

Sammantaget betyder alltså detta att svenska som andraspråk inte ställer lägre språkliga krav på eleven, utan högre. Det kräver mer att utveckla ett andraspråk än ett modersmål. Och därmed knyter jag ihop säcken för det här inlägget, som jag hoppas belyser nödvändigheten av att elever som läser sva ska få undervisning i ämnet, inte bara bedömas därefter.

Att tänka på!

Pedagog Stockholm   

Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever:   nyanlända

Vi har denna termin fått två helt nyanlända elever. Förra terminen fyra stycken. Nedan finns punkter som är viktiga för att det ska fungera så optimalt som möjligt. Vi har på skolan flera exempel på elever det har gått väldigt bra för. Jag har intervjuat dessa elever och de säger bl.a. detta. De har gått bra pågrund av:

- De arbetat hårt själva. Arbetat även hemma med att lära sig Svenska och de andra ämnena.
- De har fått vara mycket tid i Sva- rummet de första 4-6 månaderna. Intensivt språkbadande.
- De har haft ett bra mottagande i klassen med tillmötesgående klasskompisar.
- De har fått studiehandledning på sitt modersmål på skolan eller hemma.
- De har haft lärare som har gett tydlig struktur med vad det är de ska göra.

Svårast har varit:
- Att lärare pratar för fort.
- Att man inte får ord och begrepp innan: vi tittar på filmer så man är mer förberedd. Flippar mm
- Att veta vad vi ska göra i undervisningen i SO. Ibland NO beror på läraren
- När det är grupparbeten och de i gruppen är så mycket kompisar att de bara pratar med
varandra. Inget stöd i arbetet.

Här är punkterna med kommentarer från oss: 

• Se till att det finns kompetens i aktuella modersmål på skolan, samt en flexibel organisation som kan anpassas till de språkgrupper eleverna kommer från. Detta skiljer sig beroende på språk. 
Vi har ca 17 språk på skolan.

• Överväg tvålärarsystem för att tillmötesgå elevers behov av undervisning på såväl svenska som
på modersmålet. Kostar men har gett goda resultat på tex skolor i Södertälje.

• Ha beredskap att anordna  nybörjarengelska. Vi har inte detta idag. Hur det har fungerat/ar är 
beroende på samarbetet med mottagande ämneslärare. Idag läser 2 elever engelska i Sva 
rummet. 

• Utse en fadderelev i klassen eller skolan, om möjligt med samma modersmål som den
nyanlända eleven.   Vore optimalt om vi kunde få faddrar i alla klasser. Varför inte för alla elever som kommer nya till skolan

• Ge lärarna tid att kartlägga och se till att kartläggningen alltid görs. Vi  gör alltid i litteracitet och Numeracitet. Vi önskar att ämneslärare fick tid till detta.

• Modersmålslärare och studiehandledare måste få ta del av kartläggningsmaterialet. Det får dem i de språk som finns.

• Gör ett individuellt schema utifrån kartläggningen, med anpassad studiegång om
visat behov av detta. Vi gör ett individuellt schema utifrån detta. Men det skrivs sällan anpassad studiegång.

• Ge eleven individuella mål, både på kort och på låg sikt, i ämnena. Utvecklingsfrågor

• Erbjud eleven modersmålsundervisning och ge studiehandledning på modersmålet.
Studiehandledning bör genomföras av ämnesbehörig/-kunnig lärare.Jättesvårt att finna dessa när kommunen inte organiserar detta.

• Stäm kontinuerligt av elevens kunskapsutveckling, förslagsvis var fjärde vecka. Rektor eller biträdande rektor bör delta vid avstämningstillfällena.önskvärt

• Beakta vilka språk som talas av vuxna på skolan och vilka personer som kan fungera som språkliga föredömen. Detta försöker vi verkligen tänka på.

• Se till att det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk med kunskap om olika språks struktur.önskvärt att alla har språkutveckling i sin kompetens.

• Använd läromedel med åldersadekvat innehåll. Fått okej att beställ lite nu. Borde gälla alla.

• Föräldrainformation är viktigt. Veckobrev på elevernas modermål.Utvecklingsfråga vi kan hjälpa till med att organisera detta.

• Ha höga förväntningar! Vi har. Alla?

• Skolbiblioteket är en viktig resurs för utvecklingen i både svenska och modersmålet. Inlästmaterial kan beställas från Medioteket. Vi har ett bra samarbete med biblioteket. OBS!Alla kom ihåg att inläsningstjänst har många läromedel matematik, so mm på flera språk.

• Ordna simundervisning så att elever kan få ett godkänt betyg i idrott och hälsa.Detta är skolan bra på!

• Yngre elever bör garanteras plats på fritidshem/fritisklubb och personalen där bör arbeta medvetet för att främja elevens språkutveckling. Utvecklingsfråga.

• För elever som kommer i årskurs 5 eller 6 är det viktigt att beakta språkvalet. Somliga kan delta i undervisningen i ett modernt språk medan andra bör läsa engelska som språkval.Detta görs.

• Begränsa tiden i förberedelsegrupp till ett år (endast i undantagsfall längre) och klargör vad som ska undervisas i förberedelsegrupp.Vi har ingen förb.grupp. Önskvärt iaf 4-6 månader.

• Vid övergång till ordinarie klass är det viktigt att eleven får fortsatt studiehandledning samt undervisning i svenska som andraspråk. Skiljer mellan olika språk.

• I de pedagogiska planeringarna bör det finnas språkmål som är specifika för ämnet eller ämnesområdet. Utvecklingsfråga.

• Se till att nyanlända elever får rika möjligheter att använda det svenska språket tillsammans med svensktalande elever.Utvecklingsfråga.

Källa: Ingegerd Salomonsson och Gunnel Eriksson, grundskoleutvärderare i Stockholms stad, maj 2014

Katitzi lyfter!

Katizi i Sva undervisningen.

När jag fick se att Jack är med och sätter upp Katitzi på Ormteatern blev jag nyfiken och påmind om denna fantastiska tjej som betydde så mycket för mig när jag växte upp. Hon som vågade gå emot attityder och fördomar. När jag sedan sprang på boken i bokhyllan i arbetslaget såg jag det som ett tecken. Jag fick själv tidigt insikt i hur lätt många har för att döma människor som är annorlunda. Jag fick det genom min mammas arbete och liv. Det fanns där hos mig hela tiden att lyfta och se männsikor som andra inte såg. Allas lika värde oavsett. Katitzi inspirerade mig samtidigt med att vara en flicka som med sitt mod att gå emot strömmen,samtidigt som hon var sårbar och utsatt. 

Katitzis liv rymmer både verklighet och äventyr och är minst lika aktuell idag om inte mer än när hon kom. I ämnet svenska som andraspråk ingår inte att kunna ge exempel på olika minoritetsspråk vilket jag tycker är konstigt då det känns särskilt viktigt att lyfta att vi i Sverige har en historia som även inkluderar olika språk samt dialekter. En del av uppdraget inom ämnet är ju också att lyfta och jämföra kulturer och inom detta kunskapskrav kan man utveckla detta en hel del.

Iallafall så bestämde jag mig för att planera för Katitzi inom läsförståelse och skriv för åk 6  och glädjer mig nu flera gånger i veckan att få lyssna när Jack läser högt ur boken. Ingen läser som han ;) 
Vi arbetar med boksamtal,ordförståelse,sammanfattningar och läsförståelse övningar mm.
Planeringen ligger under ABC och jag är så glad att även klass 4B hänger på tåget och att vi inom ramen för deras timplan får inspirera och arbeta språkutvecklande med hela den klassen. 


Sköt om er!

Anna

Låt eleverna få använda alla sina språk i skolan.

För att lyfta fram elevernas kunskaper i undervisningen behöver vi som pedagoger ha ett förhållningssätt som lyfter fram elevernas tidigare erfarenheter. Där kommer språket in.
Vi kan börja i det lilla såsom vi denna termin  arbetar med diktformen Haiku.
(Just nu får jag inte in någon bild här men de sitter uppe inne i klassrummet.) Forskningen visar på att elever som får använda sig av alla sina språkliga resurser klarar sig bättre.

Vi försöker alltid visa att språk är viktigt och  hur de kan dra nytta av sitt modersmål. I diktandet har de fått sätta samman sin text med en bild och förklara sambandet. För att få fram den rätta känslan har de fått skriva på båda språken.

En flicka från Thailand skulle i en No uppgift berätta om kretslopp. När hon såg bilden sken hon upp och sa. Det här kan jag! Men såg sedan moloken ut  och sa  på Thai.
Men skriv om det då på Thai sa jag. Får jag det? Ja vi tar hjälp av Amina att förklara sedan. Hon satte igång med stor iver att beskriva och berätta.

Jag har skrivit om studievägledning i tidigare inlägg. Men här finns en pdf broschyr som är väldigt bra.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3038.pdf%3Fk%3D3038

Vilka språk har vi på Vanstaskolan studievägledning i idagsläget? Hur får jag tag i dem?
Svar:
Polska, Ryska; Thailändska, ( Ungerska finns kontakt, Rumänska föräldraledig)
Kontakt:
ao.hemmeland@gmail.com (Thai)
joanna.boguslav@vanstaskolan.se (Polska)
Sara.Eveberger@nynashamn.se (Ryska)

Har ni tankar om detta. Diskutera med mig eller Jack så kan vi också ta frågan vidare om eventuellt andra språk mm

Läs gärna mer om Korsspråkande och vad det innebär på http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-frågor/grundskola/vad-innebär-translanguaging-1.265067

Ha det bäst!

Anna

De nationella proven.

FEBRUARI 2017

Vi har denna termin startat med de nationella proven i svenska i åk 6. Eleverna har varit nervösa men efter att ha gjort provet verkar det som att de ändå har tyckt att det var helt okej att göra dem.. Eleverna i åk 9 har arbetat med att förbereda sig genom att repetera samt gå igenom de olika texttyperna. Den textyp som skrivs nu är den Argumenterande texten med argument samt motargument.
Åk 4 tränar på motsatsord och synonymer med läromedlet Dags varvat med olika spel.
Åk 5 arbetar med Fröken Europa läsförståelse eller skriver olika Haikudikter, då har vi automatiskt kommit in på att leka med både stavelser och rim. Det är bra för både intonationen i språket samt för läsningen. Att öva på att få in rytmen i språket.
Åk 7: Eleverna arbetar med intervjuer ute i klassen. De som är inne hos oss arbetar utefter Cirkelmodellen med att bekanta sig med Artikeln. Vi har diskuterat formen och läser nu olika exempel på artiklar och svarar på frågor om texterna.
Åk 8: Eleverna ska snart ut på prao och efter den är avklarad ska eleverna ute i klasserna skriva ett repotage så vi arbetar redan nu med formen för ett repotage så att eleverna ska varavordentligt förberedda tills dess.j


Nyanlända eleverna arbetar på för fullt med sin lärobok Mål 1:  De är just nu upptagna med att lära sig alla orden vi behöver när vi är ute och handlar, läser ett kvitto, går på café, restaurang etc.
Parallellt med detta sker lästräning. Eleverna älskar när vi får tid till att läsa texter tillsammans i liten grupp och sedan diskutera vad vi läst.
Vi har fått en ny elev denna vecka i åk 4 och de som har varit här längre berömmer hen och tycker att hen lär sig snabbt :)


TIPS TILL LÄRARE GÄLLANDE DE NATIONELLA PROVEN OCH NYANLÄNDA.

Hej igen!

Inför de nationella proven vill jag bara redogöra lite vad som gäller för nyanlända. Om eleven ska genomföra provet i ditt ämne eller ej bestäms individuellt och det är rektor som tar beslutet i samråd med mig och elevens mentor. Vill ni veta vilka elever som har modersmålsundervisning så hör av er.

Både i grundskolan och gymnasieskolan kan elever få språkligt stöd för att genomföra proven i matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. Eleverna kan till exempel få tillgång till modersmålslärare eller lexikon (ej ordförklarande ordbok) vid provtillfället. Modersmålsläraren kan då översätta vissa ord och begrepp muntligt. Strax före provet kan den ordinarie läraren gå igenom svåra ord och uttryck, dock inte sådana som eleven ska visa särskild kunskap om vid själva provgenomförandet.
Det är inte tillåtet att skriftligt översätta delar av eller hela provet till andra språk. Däremot kan modersmålslärare muntligt vid provtillfället översätta vissa ord och begrepp i provet. Det är viktigt att läraren utformar hjälpen så att svaren eller lösningarna inte röjs eller så att eleven får otillbörlig hjälp att förstå textens ämnesinnehåll. Läraren måste vara noga med att inte på något sätt hjälpa eleven med svaren, eller bekräfta elevens svar.
Proven finns översatta till engelska. Rektorn beslutar om en klass eller en enskild elev ska använda den engelska versionen istället för den svenska.



http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/genomforande/nyanlanda-elever-1.193063

Mvh // Anna Spee
Skickat från min iPad

Liten sammanfattning från okt- nov.

Hej alla!

Vi har det bra i gruppen och har njutit av efterdyningarna av läsveckan och boken Ankomsten som vi arbetade med då. En del av eleverna pratade om just den planeringen och arbetet med boken. De var nöjda och berättar att de har lärt sig många nya ord. De fick visa att de kan tala inför andra,skapa dialoger mm. Samt att de uppskattade boken väldigt mycket de berättar om att de gick från - Vadå en bok utan text! Det kan man väl inte läsa till. - Det var den bästa bok jag läst!

Utvecklingsamtalen gick bra och vi är otroligt stolta över hur mycket eleverna har gått framåt. Eleverna som är nyanlända får alltid fokusera på vad de faktisk kan och inte på vad de inte kan. Det är framgångsrikt!

Nu är det endast 4 veckor kvar till jul och det är mycket samtal om traditioner i Sverige samt i andra länder. Hur gör vi i Sverige? Vad betyder advent? Vi tittar på olika filmer,pratar,lär oss nya ord mm.
Eleverna i åk 6 och 9 har genomfört sina nationella prov i momentet tala och vi har fått ta del av många intressanta diskussioner jag och Jack. Bra jobbat!

I de olika klasserna arbetar vi med olika former av skrivande sagoskrivande, novellskrivande. Vi arbetar alltid utifrån Cirkelmodellen. Där vi först tittar på olika exempel, tittar på språk och struktur,klipper meningar,skapar mallar....för att till sit producera själva. Det ska bli spännande att läsa elevernas berättelser snart.

De yngre eleverna har arbetat med de olika ordklasser i sina ordinarie klasser. Här inne har vi repeterat lite extra i form av olika spel. Både med ord inom de olika ordklasserna samt med regler för dubbelstavning med korta och långa vokaler. Ett exempel på det här:

Nu är det adventshelg och på Måndag tänker jag ta med mig någon form av adventskalender så vi kan börja nedräkningen fram till jul :0)

SEPTEMBER 2016

HEJ ALLA!

Äntligen har jag fått igång bloggen igen efter att under lång tid haft problem med inloggningar! Men nu ska det bli full fart på den så alla kan få mer inblick i vad som händer i sva-rummet.

Vi har kommit in en bra bit på höstterminen och det känns härligt att ha så många härliga nyheter att presentera. En ny rektor finns på plats. Jag har fått en kollega i sva Jack Dahlby som även är mentor i klass 8A. Jag har inlett terminen med ett samarbete med naturskolan då en grupp nyanlända elever haft förmånen att ha lektioner i svenska utomhus samt att eleverna kommer att bli representerade i deras nya bok. " Svenska Ute " .
Efter besöket där skrev vi dikter utifrån orden vi lärt oss. Vi skrev dikterna på både svenska och elevernas modersmål då det är viktigt att i all undervisning ta tillvara på elevens ALLA språk enligt den senaste forskningen. Jag började tänka i dessa banor under vårterminen inför arbetet med poesi på G. Där har förresten författaren Sara Paborn hört av sig till mig för hon tyckte så mycket om det och ville ta del av planeringen. Kul!
Lite om vikten av det här: http://urskola.se/Produkter/181117-UR-Samtiden-Flersprakighet-Flersprakighet-i-skolans-varld  Mer exempel finns på väggen i klassrummet. Intresserad? Kom och fråga.

Vi har även fått nya elever från Thailand, Polen och Iran och det känns fantastiskt att få ta del av så många delar av världen i klassrummet varje dag. Tänk vilken rikedom! Så många erfarenheter! Så många kulturer!
Dessa elever har tragglat med alfabetet och alla vokalljuden: Vi har skrattat massor och det är jag Anna som är apan i spegeln :) Här är en bra sida för eleverna att nöta detta lite till. Den kommer från Sfi och de har mycket bra övningar för nyanlända :http://swedish-for-all.se/sfi-steg-learning-steps/alfabetet-alphabet/

Bra att veta är att vi nu har kommit till kapitel två i läromedelsboken. Mål 1 och till den boken har de övningar på webben här:Mål 1 webbövningar. Dessa övningar ska eleverna träna på hemma samt på Fredagar när jag Anna inte är i skolan. De får även material i Drive på sin Ipad i mappen märkt med elevens namn. Där finns material delat med dem med uppgifter i sva.

Svenska som andraspråk är som jag skrivit förut om ett eget ämne med en egen kursplan och elever som läser enligt den kursplanen ska ha all svenska undervisning i ämnet enligt timplanen. Därför kommer eleverna till svaklassrummet på deras klass ordinarie svenska lektioner eller alternerar mellan mig och Jack som undervisar i åk 8 och 9 i ämnet.  Det finns även elever som arbetar tillsammans med sin ordinarie klass i hemklassrummet men har med sig en egen planering i sva. Så har vi alltså lagt upp det hela.
Alla svenska som andraspråk elever har de senaste veckorna arbetat med läsförståelsestrategier på olika sätt. De har läst olika texter och övat på gamla nationella prov mm. Nu har de flesta eleverna börjat med olika genrer. Mer om detta i nästa inlägg.

När eleverna i framförallt årskurs 4 kommer så tar de med sig material men vi lyfter ut det vi ser de behöver öva mer på samt att vi alltid alltid arbetar med att bygga ut ordförrådet på olika sätt. Med bildstöd, lekar, spel, minnesträning mm.

Ha det bäst!

Anna

Nytt år ny termin!

Så härligt att möta alla elever igen. Så många möten! Så mycket glädje!

Vi har startat denna vecka med att repetition på olika nivåer. Nästa vecka kommer det att handla om återberättande. Hur skriver vi återberättande? Hur ser strukturen ut? Vilken form skriver vi verben i? Vilka tidsord finns?  mm. Jag är säker på att jag kommer att få ta del av flera spännande berättelser framöver.

Jag har startat terminen med att sätta mig in i Skolverkets nya kartläggningsmaterial. 

http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial


Det finns även flera småfilmer på youtube om detta.

https://www.youtube.com/watch?v=2GEEoLlrX2g&list=PLoRTp-jkn2Oirjl7i-mYYDrRzzBdW_wz5&index=22

Jag tycker att det är fantastiskt att ha förmånen att arbeta på en skola med så många olika nationaliteter och skulle tycka att det vore roligt att visa detta någonstans.
Så mitt förslag till mina kollegor är att vi kanske kan göra något gemensamt för att visa detta :0)

Anna

Ps. Ett tips! Läs senaste inlägget på "ny i svenska skolan" blogg av Anna Kaya om nyanländas betyg.

Från identitet till betyg.

Hej!

Det var ett tag sedan senaste inlägget men vi har jobbat på i full fart. Hur är det man säger när man har roligt springer tiden iväg :)

Vissa är bra på att klura ut de finurligaste saker,andra på att bygga och vissa på att sjunga vackra toner. Någon annan kan dansa,spela ett instrument,skriva eller baka. Vissa kan allt om bilar,någon annan allt om växter och en tredje är en glädjespridare som passar perfekt för att ge andra hjälp. Ja vi är alla bra på olika saker. Vissa är specialister på en enda sak och någon annan har en hel hög med talanger att välja på. Hur det än är så vet jag att jag har en speciell,unik och makalös talang som jag kommer att utveckla och bli bättre på ju äldre jag blir. Jag kommer att lysa klart och tydligt på den vackraste av stjärnhimlar! Om jag ännu inte vet vad jag är bra på, så gör det inget. Det kommer jag att upptäcka först när jag behöver veta det. Jag förändras och utvecklas hela tiden och alltid till det bättre.

Ikväll har jag kvällspysslat med en julkalender i appen fotojulkalendern. Bakom varje lucka gömmer sig en bild med ett självstärkande budskap som eleverna ska få med sig. Texten som hör till bilden översätter vi med en app som fotar och översätter text.
Ett exempel: Bild med texten  JAG HAR EN UNIK KOMBINATION AV TALANGER.

Denna månad tänker jag vid sidan av eleverna pågående arbeten i svenska att arbeta med samtal kring kultur och identitet på olika sätt. Jag vill sprida Sveriges traditioner samtidigt som jag vill lyfta hur vi präglas av vår uppväxtmiljö. Samtidigt som vi växer upp skapar vi vår egen identitet genom hur vi förhåller oss till vår omvärld. de intryck vi får och vilka erfarenheter man gör. Mina underbara elever kommer från olika delar av världen och vi kan dela många olika erfarenheter. Vår självbild formas av hur vi blir behandlade av andra människor och det är viktigt hur vi blir bekräftade av viktiga personer i ens liv. Som tonåring händer det mycket i livet för alla och det blir än mer viktigt vem man är i förhållande till andra. Det är en period i livet då man ofta börjar tänka på nya sätt. Man provar sig fram när det gäller tankar och beteenden och bygger vidare på sin identitet.
Därför ska vi ta avstamp i olika bilder för det är kring bilden  vi ofta kan mötas på olika nivåer.



Vi välkomnar en nyanländ elev i åk 8 och vi är glada för mer erfarenheter till gruppen. Såhär i slutet av terminen har det även fått mig att fundera lite kring nyanlända och betygsättning. Det känns fel att ge betyg F när eleven tagit del av undervisning men inte varit så lång tid samt att ett - ofta betyder att elev inte varit närvarande. Men efter att ha läst på lite blir det tydligare. Såhär skriver skolverket:

Nyanlända elever och betyg

Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper.

Streck innebär frånvaro
Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. En streckmarkering signalerar att eleven inte har deltagit i undervisningen och är även en indikator på hur skolan lyckas i sin uppgift att främja elevers närvaro. En nyanländ elev som kommer till skolan sent under terminen, men som sedan deltar i undervisningen, kan inte anses ha varit frånvarande från skolan. Läraren kan därför inte sätta ett streck.

När underlag för bedömning saknas

Läraren ska sätta betyget F i de fall eleven har haft undervisning i ett ämne, men det saknas underlag som visar elevens kunskaper i ämnet. I dessa fall är det viktigt att läraren informerar eleven och elevens vårdnadshavare om att elevens kunskaper inte har kunnat bedömas på grund av att eleven har varit en kort tid i skolan och det saknas underlag för bedömning.

När begränsat underlag för bedömning finns

Om det däremot finns ett underlag, om än mycket begränsat, för bedömning ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. Detta underlag utgör då all tillgänglig information om elevens kunskaper. Om underlaget motsvarar godkända kunskaper i de delar av kunskapskraven som underlaget omfattar ska läraren sätta minst E i betyg, i annat fall ska läraren sätta F i betyg. Detta gäller emellertid endast vid betygssättning höstterminen årskurs 6, höst- och vårterminerna årskurs 7 och 8, samt höstterminen årskurs 9. När betyg sätts i slutet av vårterminen i årskurs 6, efter ett ämne har avslutats eller när en elev får slutbetyg i ett ämne, ska elevens kunskaper däremot bedömas mot samtliga delar av kunskapskraven för ämnet, för den aktuella årskursen.
I det fall eleven får F i ett ämne i terminsbetyg är det angeläget att läraren informerar eleven och elevens vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling i de delar som eleven har hunnit med, även om detta inte räckte till ett godkänt betyg.

När eleven inte har fått undervisning

Om eleven kommer så sent på terminen att eleven inte har fått undervisning den innevarande terminen i ett ämne eller i flera ämnen, ska betyg inte sättas.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven få stöd i form av extra anpassningar i undervisningen.
Om det trots stöd i form av extra anpassningar fortfarande befaras att eleven inte kommer få godkänt i något eller några ämnen ska detta anmälas till rektorn. Det gäller också om det finns särskilda skäl att anta att de extra anpassningarna inte är tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Detta gäller inte enbart för nyanlända elever utan för samtliga elever i skolan.

Inför förberedande av utvecklingssamtal.

Hej! Denna vecka är det förberedande aktiviteter inför utvecklingssamtalen och jag satt och funderade på hur det kan bli bäst för de nyanlända. De skriftliga omdömena är en beskrivning över vad eleven kan och vilka förmågor de behärskar och de utvecklingsområden eleven har skriver eleverna ned i sin framåtsyftande utvecklingsplan. Eftersom mina elever i nuläget ligger i "riskerar att inte uppnå" kunskapskraven och det inte känns rätt att rada upp hela kursplanen och peka på det som fattas så kommer vi istället att utgå från nivåerna i Europeisk språkportfolio. (ESP). De säger mer om vad eleverna kan och behärskar när det gäller det svenska språket än att enbart utgå från de nationella målen. Där blir även utvecklingsgången tydlig i de A,B,C nivåer som står skrivna.

Såhär tänker jag mig som ex att en elev som varit i Sverige 3-6 månader kan börja:

Jag kan läsa och förstå korta meddelanden. Jag kan läsa och förstå mycket enkla beskrivningar av vad man ska göra, t.ex. ”lyssna, rita, skriv” och jag kan förstå mycket enkla instruktioner. Jag kan läsa och förstå mycket enkla dialoger.Jag kan förstå när någon talar till mig långsamt och tydligt... osv

Anna

Idag har jag även träffat den nya studiehandledaren i Ryska och jag ser fram emot samarbete. Hoppas att alla ämneslärare nu kan använda hennes hjälp. Det är så viktigt för elever med ett annat modersmål att  få möjlighet att fortsätta sina kunskaper i alla ämnen. Hoppas vi snart även kan få någon i Ungerska och Rumänska också. Häromdagen hittade jag ett inlägg från elever som visar på hur viktigt det är att få möjlighet att lära sig alla ämnen samtidigt som de lär sig svenska. Tänkvärt!

pedagog.orebro.se/ge-nyanlanda-elever-samma-chans/

Ge nyanlända elever samma chans!

Vet ni om att alla invandrare som kommer till Sverige inte får samma chans i skolan? Det finns några elever som har fått möjlighet att klara alla ämnen i skolan på kort tid, och några som fått möjligheten, men kanske inte tog till vara på den chansen som de fick. Men, så finns många som inte har fått möjligheten, fast de gjort sitt bästa för att lyckas. 

Vet ni hur man känner sig när en del av ens kamrater blir behöriga till gymnasiet men inte man själv, fast de började i skolan samma tid? Vi vet detta kanske är svårt att förstå, om man är riktig ”svensk”. Med ”riktig svensk” menar vi en del av er som är födda i Sverige, av svenskfödda föräldrar och som kanske bara kan ett språk riktigt bra, svenska. Det kan hända att ni inte har upplevt det som vi och våra kamrater upplever. Vi och våra kamrater får väldigt olika chanser att bli behöriga till gymnasiet.

Vi har precis haft utvecklingssamtal i vår klass. Vi och många andra i klassen fick tillsammans höra att vi kommer att bli behöriga till gymnasiet. Vet ni hur det känns att klara många betyg fast vi har varit bara två år i svensk skola? Vi vet hur det känns, det känns så bra och vi kan inte tro att vi klarade så många ämnen på kort tid och att vi kommer att börja gymnasiet precis som alla andra. Vi är glada och lite nervösa, men vi vet att vi har de kunskaper som behövs. Men, vi känner också personer som vet hur det känns att inte klara att bli behöriga.

Först när vi kom till Sverige var vårt mål att lära oss det nya språket ”svenska”. Vi visste inte hur många år det skulle ta att lära sig svenska, eftersom vi tänkt att det är svårt att lära sig. Då trodde vi att det skulle ta ungefär två år att bara lära oss ”svenska” och inget annat, ingen annan kunskap, bara svenska.

Ordmoln av det centrala innehållet i samhällskunskap i årskurs 7-9 //Redaktionen

När vi började skolan var det helt olika som vi hade tänkt. Vi och våra klasskamrater hade tur. Vi träffade några lärare som hade erfarenhet att lära nyanlända elever på det bästa sättet att förklara och få oss att förstå alla ämnena – och samtidigt lära oss svenska. Vi menar att vi läser svenska och även alla ämnena i skolan som t ex NO, SO, idrott, matte och engelska, slöjd. Som andra elever.

Först tyckte vi att det var svårt, men det som gjorde det lätt för oss var att vi hade en lärare som översatte svenska till modersmålet. Det var den vinsten som vi fick, eftersom vi alla kommer från samma land och pratar samma språk. Att vi alla pratade samma språk, gjorde det lättare att lära alla ämnen. Vi tycker att det är en bra idé och vi vill tacka den personen som kom på den idén. Det har gjort att vi trivs och att vi har lärt oss mycket.

Men vi är oroliga för några ungdomar som vi känner, våra syskon, som går på andra skolor. Vi och de här ungdomarna kom till Sverige samma år. De är våra syskon, våra släktingar, våra kusiner och de som vi känner igen. De behöver det vi behövde, men några fick inte samma chans som vi har fått. Alla har inte fått läsa alla ämnen. För att bli behörig till gymnasiet måste du ha betyg i fler ämnen än svenska, matte och engelska. Vet ni hur det känns för de eleverna som inte klarar alla ämnena? Vi kan säga det känns så hemskt. De börjar tänka att de kan ingenting för att de inte kan prata svenska, dels börjar de tänka de är dumma, och tänka de är inte värd ett E.

Jobbigt är det ibland också för några av våra kamrater i klassen. De kunde inte skriva eller läsa, även på sitt modersmål i början av skolan, eftersom de inte hade gått skola i hemlandet. Den orsaken som gör att en del av oss klarar flera ämne på kort tid, och andra ta lång tid beror delvis på skolbakgrunden. Det är mycket nytt att lära sig och de oroar sig. Men våra klasskamrater har fått också möjlighet att använda sitt modersmål för att visa sin kunskap och de lär sig läsa och skriva och alla ämnen med hjälp av modersmålet. De börjar få betyg i olika ämnen, som de kan vara stolta över.

Lärarna kan inte bara krossa elevernas hjärta varje gång för att eleverna inte kan visa sin kunskap på svenska. Elevernas självtroende kommer inte att finnas efter den dagen de får F. F betyder för oss elever som att vi kan ingenting, men vi kan ju mycket på våra modersmål. Många av oss kunde prata många olika språk innan vi kom till Sverige. Till exempel: engelska, somaliska, arabiska, amhariska, franska och swahili. Det hjälpt oss att vi lära sig snabbt ett nytt språk ”svenska”. Därför är det nu många i språkklassen som kan inte bara somaliska, engelska och svenska utan flera andra språk också.

Vi tror att om alla skulle få den chansen som vi fick, då tror vi fler bli behöriga till gymnasiet som oss snabbare och inte bli besvikna och förstöra sina drömmar. Det där att det tar lång tid leder ofta till att föräldrarna och barnen går till SFI eller Komvux samtidigt, eftersom att eleverna blir för gamla för gymnasiet.

Vi vill att alla kommuner skulle ha en skola som jobbar som Navet skola. För att alla nyanlända elever skulle nå sitt mål för att får ett bättre resultat. Vi vill att alla nyanlända elever ska bli glada som vi, när vi hade utvecklingssamtal och våra lärare och berättar för oss att vi är behöriga, och kan söka vilka program som vi vill.

Vi vill säga till alla som har att göra med läroplanen och kursplanen, kan ni snälla sluta förstöra våra drömmar och börja bedöma oss på vad vi kan istället för hur mycket svenska vi kan?

Ge nyanlända elever samma chans!

// Firdowsa och Sagal, elever i språklassen på Navets skola.

DELA DET HÄR:

• Facebook31
• E-post
• Twitter4

RELATERADE

Utbyte ger perspektiv2 juni, 2015I "Okategoriserade"

Organisera för att socialisera7 september, 2014I "Nyanlända"

Skolutveckling är ingen tävling26 augusti, 2014I "KU"

http://pedagog.orebro.se/ge-nyanlanda-elever-samma-chans/