Från identitet till betyg.

Hej!

Det var ett tag sedan senaste inlägget men vi har jobbat på i full fart. Hur är det man säger när man har roligt springer tiden iväg :)

Vissa är bra på att klura ut de finurligaste saker,andra på att bygga och vissa på att sjunga vackra toner. Någon annan kan dansa,spela ett instrument,skriva eller baka. Vissa kan allt om bilar,någon annan allt om växter och en tredje är en glädjespridare som passar perfekt för att ge andra hjälp. Ja vi är alla bra på olika saker. Vissa är specialister på en enda sak och någon annan har en hel hög med talanger att välja på. Hur det än är så vet jag att jag har en speciell,unik och makalös talang som jag kommer att utveckla och bli bättre på ju äldre jag blir. Jag kommer att lysa klart och tydligt på den vackraste av stjärnhimlar! Om jag ännu inte vet vad jag är bra på, så gör det inget. Det kommer jag att upptäcka först när jag behöver veta det. Jag förändras och utvecklas hela tiden och alltid till det bättre.

Ikväll har jag kvällspysslat med en julkalender i appen fotojulkalendern. Bakom varje lucka gömmer sig en bild med ett självstärkande budskap som eleverna ska få med sig. Texten som hör till bilden översätter vi med en app som fotar och översätter text.
Ett exempel: Bild med texten  JAG HAR EN UNIK KOMBINATION AV TALANGER.

Denna månad tänker jag vid sidan av eleverna pågående arbeten i svenska att arbeta med samtal kring kultur och identitet på olika sätt. Jag vill sprida Sveriges traditioner samtidigt som jag vill lyfta hur vi präglas av vår uppväxtmiljö. Samtidigt som vi växer upp skapar vi vår egen identitet genom hur vi förhåller oss till vår omvärld. de intryck vi får och vilka erfarenheter man gör. Mina underbara elever kommer från olika delar av världen och vi kan dela många olika erfarenheter. Vår självbild formas av hur vi blir behandlade av andra människor och det är viktigt hur vi blir bekräftade av viktiga personer i ens liv. Som tonåring händer det mycket i livet för alla och det blir än mer viktigt vem man är i förhållande till andra. Det är en period i livet då man ofta börjar tänka på nya sätt. Man provar sig fram när det gäller tankar och beteenden och bygger vidare på sin identitet.
Därför ska vi ta avstamp i olika bilder för det är kring bilden  vi ofta kan mötas på olika nivåer.



Vi välkomnar en nyanländ elev i åk 8 och vi är glada för mer erfarenheter till gruppen. Såhär i slutet av terminen har det även fått mig att fundera lite kring nyanlända och betygsättning. Det känns fel att ge betyg F när eleven tagit del av undervisning men inte varit så lång tid samt att ett - ofta betyder att elev inte varit närvarande. Men efter att ha läst på lite blir det tydligare. Såhär skriver skolverket:

Nyanlända elever och betyg

Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper.

Streck innebär frånvaro
Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. En streckmarkering signalerar att eleven inte har deltagit i undervisningen och är även en indikator på hur skolan lyckas i sin uppgift att främja elevers närvaro. En nyanländ elev som kommer till skolan sent under terminen, men som sedan deltar i undervisningen, kan inte anses ha varit frånvarande från skolan. Läraren kan därför inte sätta ett streck.

När underlag för bedömning saknas

Läraren ska sätta betyget F i de fall eleven har haft undervisning i ett ämne, men det saknas underlag som visar elevens kunskaper i ämnet. I dessa fall är det viktigt att läraren informerar eleven och elevens vårdnadshavare om att elevens kunskaper inte har kunnat bedömas på grund av att eleven har varit en kort tid i skolan och det saknas underlag för bedömning.

När begränsat underlag för bedömning finns

Om det däremot finns ett underlag, om än mycket begränsat, för bedömning ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. Detta underlag utgör då all tillgänglig information om elevens kunskaper. Om underlaget motsvarar godkända kunskaper i de delar av kunskapskraven som underlaget omfattar ska läraren sätta minst E i betyg, i annat fall ska läraren sätta F i betyg. Detta gäller emellertid endast vid betygssättning höstterminen årskurs 6, höst- och vårterminerna årskurs 7 och 8, samt höstterminen årskurs 9. När betyg sätts i slutet av vårterminen i årskurs 6, efter ett ämne har avslutats eller när en elev får slutbetyg i ett ämne, ska elevens kunskaper däremot bedömas mot samtliga delar av kunskapskraven för ämnet, för den aktuella årskursen.
I det fall eleven får F i ett ämne i terminsbetyg är det angeläget att läraren informerar eleven och elevens vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling i de delar som eleven har hunnit med, även om detta inte räckte till ett godkänt betyg.

När eleven inte har fått undervisning

Om eleven kommer så sent på terminen att eleven inte har fått undervisning den innevarande terminen i ett ämne eller i flera ämnen, ska betyg inte sättas.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven få stöd i form av extra anpassningar i undervisningen.
Om det trots stöd i form av extra anpassningar fortfarande befaras att eleven inte kommer få godkänt i något eller några ämnen ska detta anmälas till rektorn. Det gäller också om det finns särskilda skäl att anta att de extra anpassningarna inte är tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Detta gäller inte enbart för nyanlända elever utan för samtliga elever i skolan.

Inför förberedande av utvecklingssamtal.

Hej! Denna vecka är det förberedande aktiviteter inför utvecklingssamtalen och jag satt och funderade på hur det kan bli bäst för de nyanlända. De skriftliga omdömena är en beskrivning över vad eleven kan och vilka förmågor de behärskar och de utvecklingsområden eleven har skriver eleverna ned i sin framåtsyftande utvecklingsplan. Eftersom mina elever i nuläget ligger i "riskerar att inte uppnå" kunskapskraven och det inte känns rätt att rada upp hela kursplanen och peka på det som fattas så kommer vi istället att utgå från nivåerna i Europeisk språkportfolio. (ESP). De säger mer om vad eleverna kan och behärskar när det gäller det svenska språket än att enbart utgå från de nationella målen. Där blir även utvecklingsgången tydlig i de A,B,C nivåer som står skrivna.

Såhär tänker jag mig som ex att en elev som varit i Sverige 3-6 månader kan börja:

Jag kan läsa och förstå korta meddelanden. Jag kan läsa och förstå mycket enkla beskrivningar av vad man ska göra, t.ex. ”lyssna, rita, skriv” och jag kan förstå mycket enkla instruktioner. Jag kan läsa och förstå mycket enkla dialoger.Jag kan förstå när någon talar till mig långsamt och tydligt... osv

Anna

Idag har jag även träffat den nya studiehandledaren i Ryska och jag ser fram emot samarbete. Hoppas att alla ämneslärare nu kan använda hennes hjälp. Det är så viktigt för elever med ett annat modersmål att  få möjlighet att fortsätta sina kunskaper i alla ämnen. Hoppas vi snart även kan få någon i Ungerska och Rumänska också. Häromdagen hittade jag ett inlägg från elever som visar på hur viktigt det är att få möjlighet att lära sig alla ämnen samtidigt som de lär sig svenska. Tänkvärt!

pedagog.orebro.se/ge-nyanlanda-elever-samma-chans/

Ge nyanlända elever samma chans!

Vet ni om att alla invandrare som kommer till Sverige inte får samma chans i skolan? Det finns några elever som har fått möjlighet att klara alla ämnen i skolan på kort tid, och några som fått möjligheten, men kanske inte tog till vara på den chansen som de fick. Men, så finns många som inte har fått möjligheten, fast de gjort sitt bästa för att lyckas. 

Vet ni hur man känner sig när en del av ens kamrater blir behöriga till gymnasiet men inte man själv, fast de började i skolan samma tid? Vi vet detta kanske är svårt att förstå, om man är riktig ”svensk”. Med ”riktig svensk” menar vi en del av er som är födda i Sverige, av svenskfödda föräldrar och som kanske bara kan ett språk riktigt bra, svenska. Det kan hända att ni inte har upplevt det som vi och våra kamrater upplever. Vi och våra kamrater får väldigt olika chanser att bli behöriga till gymnasiet.

Vi har precis haft utvecklingssamtal i vår klass. Vi och många andra i klassen fick tillsammans höra att vi kommer att bli behöriga till gymnasiet. Vet ni hur det känns att klara många betyg fast vi har varit bara två år i svensk skola? Vi vet hur det känns, det känns så bra och vi kan inte tro att vi klarade så många ämnen på kort tid och att vi kommer att börja gymnasiet precis som alla andra. Vi är glada och lite nervösa, men vi vet att vi har de kunskaper som behövs. Men, vi känner också personer som vet hur det känns att inte klara att bli behöriga.

Först när vi kom till Sverige var vårt mål att lära oss det nya språket ”svenska”. Vi visste inte hur många år det skulle ta att lära sig svenska, eftersom vi tänkt att det är svårt att lära sig. Då trodde vi att det skulle ta ungefär två år att bara lära oss ”svenska” och inget annat, ingen annan kunskap, bara svenska.

Ordmoln av det centrala innehållet i samhällskunskap i årskurs 7-9 //Redaktionen

När vi började skolan var det helt olika som vi hade tänkt. Vi och våra klasskamrater hade tur. Vi träffade några lärare som hade erfarenhet att lära nyanlända elever på det bästa sättet att förklara och få oss att förstå alla ämnena – och samtidigt lära oss svenska. Vi menar att vi läser svenska och även alla ämnena i skolan som t ex NO, SO, idrott, matte och engelska, slöjd. Som andra elever.

Först tyckte vi att det var svårt, men det som gjorde det lätt för oss var att vi hade en lärare som översatte svenska till modersmålet. Det var den vinsten som vi fick, eftersom vi alla kommer från samma land och pratar samma språk. Att vi alla pratade samma språk, gjorde det lättare att lära alla ämnen. Vi tycker att det är en bra idé och vi vill tacka den personen som kom på den idén. Det har gjort att vi trivs och att vi har lärt oss mycket.

Men vi är oroliga för några ungdomar som vi känner, våra syskon, som går på andra skolor. Vi och de här ungdomarna kom till Sverige samma år. De är våra syskon, våra släktingar, våra kusiner och de som vi känner igen. De behöver det vi behövde, men några fick inte samma chans som vi har fått. Alla har inte fått läsa alla ämnen. För att bli behörig till gymnasiet måste du ha betyg i fler ämnen än svenska, matte och engelska. Vet ni hur det känns för de eleverna som inte klarar alla ämnena? Vi kan säga det känns så hemskt. De börjar tänka att de kan ingenting för att de inte kan prata svenska, dels börjar de tänka de är dumma, och tänka de är inte värd ett E.

Jobbigt är det ibland också för några av våra kamrater i klassen. De kunde inte skriva eller läsa, även på sitt modersmål i början av skolan, eftersom de inte hade gått skola i hemlandet. Den orsaken som gör att en del av oss klarar flera ämne på kort tid, och andra ta lång tid beror delvis på skolbakgrunden. Det är mycket nytt att lära sig och de oroar sig. Men våra klasskamrater har fått också möjlighet att använda sitt modersmål för att visa sin kunskap och de lär sig läsa och skriva och alla ämnen med hjälp av modersmålet. De börjar få betyg i olika ämnen, som de kan vara stolta över.

Lärarna kan inte bara krossa elevernas hjärta varje gång för att eleverna inte kan visa sin kunskap på svenska. Elevernas självtroende kommer inte att finnas efter den dagen de får F. F betyder för oss elever som att vi kan ingenting, men vi kan ju mycket på våra modersmål. Många av oss kunde prata många olika språk innan vi kom till Sverige. Till exempel: engelska, somaliska, arabiska, amhariska, franska och swahili. Det hjälpt oss att vi lära sig snabbt ett nytt språk ”svenska”. Därför är det nu många i språkklassen som kan inte bara somaliska, engelska och svenska utan flera andra språk också.

Vi tror att om alla skulle få den chansen som vi fick, då tror vi fler bli behöriga till gymnasiet som oss snabbare och inte bli besvikna och förstöra sina drömmar. Det där att det tar lång tid leder ofta till att föräldrarna och barnen går till SFI eller Komvux samtidigt, eftersom att eleverna blir för gamla för gymnasiet.

Vi vill att alla kommuner skulle ha en skola som jobbar som Navet skola. För att alla nyanlända elever skulle nå sitt mål för att får ett bättre resultat. Vi vill att alla nyanlända elever ska bli glada som vi, när vi hade utvecklingssamtal och våra lärare och berättar för oss att vi är behöriga, och kan söka vilka program som vi vill.

Vi vill säga till alla som har att göra med läroplanen och kursplanen, kan ni snälla sluta förstöra våra drömmar och börja bedöma oss på vad vi kan istället för hur mycket svenska vi kan?

Ge nyanlända elever samma chans!

// Firdowsa och Sagal, elever i språklassen på Navets skola.

DELA DET HÄR:

• Facebook31
• E-post
• Twitter4

RELATERADE

Utbyte ger perspektiv2 juni, 2015I "Okategoriserade"

Organisera för att socialisera7 september, 2014I "Nyanlända"

Skolutveckling är ingen tävling26 augusti, 2014I "KU"

http://pedagog.orebro.se/ge-nyanlanda-elever-samma-chans/

Denna vecka har sva-elever i åk 4 tillsammans med nyanlända arbetat med vokaler och dubbelstavning. En rolig övning i att forma rätt uttal i kombination med regeln för dubbelstavning.

Många skratt blev det!

I övrigt är det kul att vara igång med bloggen. Under tidens gång tror jag att jag kommer att lära mig mer själv. Både gällande mitt arbete samt att rent tekniskt få hit material.

Anna

Välkommen till språkbloggen!

I den här bloggen kommer du att kunna se och läsa om arbetet i Svenska som andraspråk på Vanstaskolan.
Jag kommer även att blogga om mina tankar om elevers språkutveckling. Detta gör jag för att jag vill dela med mig av kunskaper till alla som finns runt mina elever då en språkinriktad undervisning gynnar alla enligt forskare. För jag håller med skolverket om att alla ämnen är ansvariga för elevers språkutveckling!


Anna