Gemenskap och läsning

Vikten av att skapa gemenskap kring texter.

Vi har fortsatt att läsa boken Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld  Denna gång fokuserade vi på vem eller vilken miljö som beskrivs. Det känns som om vi lär känna karaktärerna mer nu.

Enligt Maria Helmer i boken Läsutveckling från teori till praktik ska de som arbetar i skolan utgå från att alla elever kan känna motivation till att vilja läsa utifrån olika syften. De behöver läsande förebilder och för att skapa läsmotivation behöver hela skolan verka för att eleverna delar med sig av sina läsupplevelser och samtalar kring dem. 

Jag har som sagt på senare tid öppnat ögon och öron för hur stor skillnad det blir när jag högläser för ungdomarna och Ann Mari Körling skriver i den meningsfulla högläsningen att eleverna inte ska lämnas ensamma i sin läsning utan den måste upp till gemenskap. Jag håller med.

När vi i arbetet med texten och medvetet med orden innan, under och efter läsning så sker det något med eleverna. De blir mer delaktiga och får nya frågor, förståelsen ökar. 

Inför arbetet med Brorsan är kung så hade jag själv lyssnat på boken innan och älskat den. Den finns även som dramatiserad radioteater. Jag tänker att det är betydelsefullt  att vi själva har läst texterna innan vi ger de till eleverna för att veta om språket är på rätt nivå och om innehållet passar för klassen.

Kom ihåg därute att vi har flera läsare som har svårt att ta till sig tryckt text och all energi går till att försöka t sig igenom texten att förståelsen ofta gåt helt förlorad. Att ge möjlighet till alla elever att lyssna samtligt som de läser borde vara en självklarhet.

Forskaren Linda Gambell har formulerat sju regler för att skapa läsnotivation och Vygotskij håller med ;) i att elever blir mer motiverade att läsa om de får möjlighet att interagera socialt med varandra kring den text de läst och när de ges stimulans som visar på hur viktig och värdefull läsningen är. 

Eleverna behöver även få möjlighet att vara med att välja vad den ska läsa, ha ett rikt utbud tillgängligt, få generöst med tid till läsningen. Eleverna blir mer motiverade och engagerade i att förstå texten när de får göra kopplingar mellan det lästa och sina egna liv. 

Jag vill dela med mig av den senaste lektionen med eleverna när det i boken kommer fram att huvudrollsinnehavaren är född som flicka och en elev utbrister:

Va!! Är Måns en tjej? Men hur? Och att vi sedan har ett samtal som börjar i att det inte går, det måste vara något fel men som slutar i att jo men vänta lite en elev kommer på att den var ju själv alltid med killarna i förskolan och trivdes bäst att göra sk ”killsaker” Det är nog egentligen inte konstigt alls. ❤️❤️❤️

Skönlitteratur och språkutveckling.

Med några elever i åk 8 har jag  börjat läsa en bok av Jenny Jägerfeld  som heter Brorsan
Först fick eleverna skriva och reflektera kring bokens omslag och titel. Därefter delgav de varandra muntligt vad de hade skrivit. Sedan är min tanke att läsa den med fler elever. Dessa är min "testgrupp".


Sedan läste vi tillsammans och jag stannade upp vid svåra ord och begrepp. Vi sammanfattade vad vi läst och eleverna skrev både på svenska och sitt modersmål.
När jag arbetar med skönlitteratur har jag alltid med mig de fem lässtrategierna. Vill ni läsa en sammanfattning kring dessa finns det att läsa om här:  Strategier för läsning




Jag var på en föreläsning i våras och blev ännu mer inspirerad än tidigare av att arbeta med skönlitteraturen i undervisningen för att öka elevernas ord och begreppsförståelse. Vikten av skriftspråket är ju också betydande för den språkliga utvecklingen och av stor vikt när det kommer till läsutvecklingen.
Enligt Vygotskij som jag under min lärarutbildning stiftade en nära bekantskap med är tänkandet och språket nära förknippat med varandra. Sambandet mellan tänkandet och språket etableras under barnets utveckling. Han motsatte sig idén om att man föds med förmågan att producera språk – och menar att det är en process där samspel och social interaktion är primärt för att barnet ska utveckla ett språk. Ords betydelse förenar tanke- och språkprocessen, och är både språk och tanke på samma gång.


Skönlitteraturen tror jag spelar en otroligt viktig roll. Jag tycker om att kombinera Sva - undervisningen med vad eleverna gör i sin So för att de också ska få en förförståelse. Tex jag vet att So - läraren ofta går igenom andra världskriget i åk 9 och då brukar jag arbeta med återberättande text och Anne Frank med mina elever. Vi läser skönlitterära texter för att eleverna ska få ett rikt ordförråd men också för att sätta igång andra tankeprocesser. Det som skiljer sva-undervisningen från svenskundervisningen är fokuseringen på språket. Ett dokument som lyfter ut detta hittar du här skillnader sve / sva


Svårigheten för mig som har både nybörjargrupp och andra Sva elever i samma klassrum är att jag inte alltid  kan arbeta med samma sak i rummet eftersom eleverna också kommer olika tider från olika årskurser. Ibland är det svårt att få till allt men jag funderar på att arbeta fram ännu mer skönlitteratur till alla, En ny bok kräver  mycket planering början men sedan finns den ju där. Böcker vi djupläst tidigare över alla gränser och nivåer är bland annat Ankomsten, Mio min Mio, Katitzi , Flickan i drömfångaren, Det finns inga skridskor i öknen, Flickan i drömfångaren med flera.
Jag är övertygad att jag kan hitta böckerna som passar alla årskurser. Uppgifterna kring kan däremot vara olika. Det är underbart att se när eleverna verkligen förstår texten vi närmar oss när skolans värld är full utav texter som de inte förstår och kämpar med varje dag. Tänk om vi alla kunde öppna upp dörrarna till orden eleverna möter så att kunskapen kunde få följa med. För med förståelsen kommer just den kunskapen. Jag sa inte att detta är lätt!

På nästa lektion jobbade vi vidare med boken.
Vi pratade om gestaltning och liknelser som vi sedan letade i texten under tiden jag läste.
För att se hur mycket eleverna hade förstått av sin läsning fick de göra en övning där de skulle kategorisera, alltså sätta rätt kort vid rätt kategori.
Jag gjorde kort med olika kategorier med rubrikerna Måns, mamma, miljö, gestaltning, liknelse och ordspråk.
Till dessa kategorier valde jag ut olika meningar från boken som jag skrev på olika kort.
Först fick eleverna de olika korten med rubrikerna Måns, mamma, miljö, gestaltning, liknelse och ordspråk som jag förklarade och bad dem placera ut på bordet.
Sedan fick de korten där jag hade skrivit olika meningar från boken som de skulle para ihop med rätt rubrik.
Eleverna var jätteduktiga och det fick verkligen tänka till för att det skulle bli rätt. I denna övning synliggjordes de olika begreppen gestaltning, liknelse och ordspråk.
Exit ticket den lektionen: Ett ordspråk om att inte ha pengar i överflöd. Aha det regnar inte direkt guld över oss. Fortsättning följer ..,,,,,