Reflektion Läsveckan

Läsveckan är slut men hjärtat varmt. Detta var andra året jag arbetade med Shaun Tans bok Ankomsten. Upptakten till att jag då valde just den boken är att efter att ha varit på Symposium 2015 och då fick förmånen att lyssna på Anneli Drewsen föreläsning om hur man kan arbeta konkret med litteratur på ett språkutvecklande sätt i blandade grupper.
Hon talade om kraften att kunna kommunicera med hjälp av bilder och symboler. Detta hade hon gjort med Ankomsten och dokumenterat i form av en blogg. Hon gjorde det så pass bra att de fick pris för det. Jag bestämde mig för att se om vi kunde få köpa boken och prova på upplägget, och det fick vi :)  Det blev så bra att jag beslutade mig för att arbeta med boken igen men att alla skulle få möjlighet att välja boken. Det fungerade hur bra som helst. Jag har använt mig av Annelis upplägg från bloggen https://ankomsten.wordpress.com/om/
men i en förkortad version eftersom vi arbetar under en kortare tid. Jag har även lagt in egna uppgifter: En skrivuppgift med att skriva mannens brev samt en bilduppgift då de ska skapa samma bild men på två olika platser, samt att skriva egna citat utifrån boken.

I Ankomstens uppgifter arbetar vi även med fokus på Translanguinging som ännu inte har en direkt svensk term. Även om man diskuterar begreppet korsspråkande så vill forskare mer prata om helheten. Vad det handlar om är att medvetet föra in flerspråkigheten i undervisningen.
I en artikel i Svensklärarföreningen skriver Gudrun Svensson lektor  i svenska som andraspråk att:

Internationell forskning visar att strategisk flerspråkig undervisning gynnar elevernas lärande och minnesförmåga. Eleverna får möjlighet att befästa sina ämneskunskaper på mer än ett språk genom att arbeta med begreppsutveckling på båda språken samtidigt. Nyanlända elever får lättare att relatera tidigare kunskaper till utveckling av andraspråket vilket leder till en djupare och mer varaktig förståelse. Både tidigare och nyanlända elever får möjlighet att arbeta in ett skolrelaterat ordförråd på förstaspråket så att också förstaspråket hänger med i begreppsutvecklingen.

Detta gäller i alla skolämnen och på det viset allt lärande. Man bör ta tillvara på elevernas tidigare språk och använda sig av dem i sin undervisning. Alltså det handlar inte om att endast låta eleven sitta och översätta. Genom att jag ser hur pass rikt elevens språk är kan jag överföra det när jag lägger upp min undervisning. En elev har ett språksystem, en repetoar och vi lär oss att undertrycka en del av oss när vi pratar ett annat språk. Om vi säger att de bara får använda svenskan så visar de inte sin fulla kapacitet i språkande.

Vi vet att språk och tanke hör ihop. Begränsar vi en nyanländ till att endast kommunicera sina tankar på ett språk som inte är fullt så utvecklat kommer det här i sin tur avgränsa och hindra den kognitiva utvecklingen. Språk hör även ihop med identitetsutvecklingen. Elever som kommer till Sverige har med sig en mängd erfarenheter och kunskaper som behöver få uttryckas. Det är viktigt att dessa erfarenheter och elevens språk får ett värde för eleven.

 Några av alla exempel;

Ur min resa:

ชีวิตของฉัน มินตรา แก้วสะแสน
ฉันได้มีโอกาสได้มาเรียนที่ประเทศสวีเดน และการบอกลาครอบครัวเป็นสิ่งที่น่าเศร้า แต่ครอบครัวฉันก็หวังว่าฉันจะกลับมา เลยมีความหวังอันยิ่งใหญ่ซ่อนอยู่ในน้ำตา ความรู้สึกเศร้า และในคำบอกลา. แต่ตอนนี้ฉันก็คิดถึงพวกเขา แต่ฉันทำได้แค่ตั้งใจเรียน เพื่อที่จะตอบแทนทุกสิ่งทุกอย่างที่พวกเขาให้ฉันในตอนเด็ก และทำให้พวกเขามีความสุขในอนาคต.

Mitt liv

Jag fick möjligheten att studera i Sverige. Och att ta farväl till familjen var ledsamt.

Men min familj hoppas att jag kan komma tillbaka. Det finns ett stort hoppas hos dem dolt i tårar. Det är mycket känsla i ordet hejdå. Men nu saknar jag dem, men jag kan bara studera.

Jag vill göra något för dem i framtiden när jag växer upp.

Ur vad är en vän:

Ur flickans historia:

Under ovan nämnda symposium fick jag även lyssna på fantastiska Ofelia Garcia. Hon är en av de ledande i denna relativt nya syn på språk och lärande. Hon menar på att i min språkinlärning integrerar jag något nytt i det jag har:

The translanguaging corriente. Våra språk finns där under ytan,ständigt närarande.

Nyfikna? Se den här! Hon är inspirerande.

Föreläsning av Ofelia Garcia

Ha ett fint lov!

Anna

Kartläggning

Hej!
Nu har vi kommit en bit in på terminen och sammanfattningsvis vill jag säga om den tiden just nu; Kartläggning. Jag har kartlagt alla elevers svenska minuter och kommit fram att det i år är svårt att få till alla elevers minuter på ett bra sätt. Det innebär mycket undervisning i små grupper samtidigt och det är inte alltid helt lätt att få till det på allas olika nivåer. Jag försöker organisera så att de flesta kan arbeta med samma saker för att inkludera alla. Men när det kommer nya elever så måste jag ju börja från början samtidigt som de som kommit lite länge måste få fortsätta där de är.
Förstår ni dilemmat?
Jag har börjat med kartläggningen av de nya eleverna samt börjat ta itu med de som släpat sedan i våras. Det har släpat efter pga att jag hela tiden fått återbud av tolkförmedlingen. Det är en stor brist på tolkar.
Den lite större guppen elever i åk 6 vill jag kolla av ordentligt nu och arbetar därför med tummen upp ett kartläggningsmaterial i Sva. Med uppgifter liknande det nationella provet. De tar det på allvar och arbetar på bra.

Skolverket har kommit ut med ett nytt material som heter Bygga Svenska som jag vill använda mig av men det tar lite tid att sätta in sig i det. Och det va ju just det där med tiden. Det var ju den som inte alltid räcker till. Tidigare har jag använt "Nya språket lyfter" Eller " Språket på väg" . Jag tycker att det går framåt för många av eleverna snabbt.
Förra veckan började jag med Numeracitet med hjälp av vår lokalvårdare, vad gör man inte vid brist på tolkar. I detta fallet gick det ju bra eftersom eleven även är stark på Engelska.
Jag börjar få in vanan nu och vill säga till alla lärare i Matematik att verkligen försöka göra denna med nya elever då det kommer fram mycket genom samtalen kring denna bild.

En bra nyhet är att skolverket idag har lagt till översättning till 24 olika språk. Flera lärare är redan
involverade i detta material vilket är positivt. i övrigt vill jag be er andra som vill veta mer om själva ämnet eller hur vi ( Jack och Anna) tidigare har arbetat att läsa tidigare inlägg. Se gärna vilka som bör läsa Sva och hur. Jag funderar i dagsläget att skriva en blankett för ansökan. Från och med nästa vecka kommer jag att få lite stötting av Magnus ( vikarie och student) så att jag kan börja lyssna av åk 4. ;)

Ha det bäst!
     

Sva undervisning.

Vilka elever ska läsa sva och hur vet man det?

Skolförordningen  (2011:185, 5.kap §14) säger:

”14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.”

Svenska som andraspråk ersätter för dessa elever ämnet svenska. En elev kan inte läsa enligt två kursplaner. Det räcker inte med att man är andraspråkstalare för att få betyg i svenska som andraspråk, utan man ska ha haft undervisning i ämnet i fråga. Det är rektorn som beslutar om vilken kursplan eleven ska följa. Det är alltså inte ett erbjudande eller en fråga till vårdnadshavarna. Däremot kan det ju vara svårt för rektorn att avgöra ”om det behövs”, varför det antagligen är nödvändigt för rektorn att inhämta kunskap om elevens språkutveckling, till exempel hos en lärare i svenska som andraspråk.

Det är inte enkelt att kartlägga och bedöma en elevs språkutveckling. Det finns inte heller heltäckande tester för ändamålet, men däremot en del verktyg att ta hjälp av.Här finns en del av de verktyg som Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) och Skolverket föreslår. Jag använder på kartläggningsmaterialet från skolverket.

NC skriver att  ”Kännetecknande för elever som behöver svenska som andraspråk är att deras kognitiva utveckling har kommit längre än deras svenska språk så när tanke och språk är på samma nivå kanske det är så att eleven kan följa kursplanen i svenska istället.” Detta betyder inte att en elev måste följa kursplanen i svenska som andraspråk under hela sin skoltid, men det är viktigt att man är säker på att bytet är till nytta för elevens språkutveckling. Det är inte så att eleven ska börja läsa svenska bara för att hen bedöms ”hänga med”, utan eleven har rätt att få undervisning som möjliggör de högsta betygsstegen i svenska som andraspråk. Ett betyg i sva är lika mycket värt som ett betyg i svenska när det kommer till att söka till gymnasiet och högskolan.

Hur kan man organisera undervisningen i sva?

Förordningstexterna är fullständigt tydliga med att undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisningen i svenska. Eleven ska alltså få motsvarande antal minuter som övriga elever i årskursen får i svenska. Eleven kan däremot inte läsa sva istället för andra ämnen. Alla elever har rätt till undervisning i engelska, moderna språk och alla skolans ämnen. Detta gäller även nyanlända elever.

Man kan organisera undervisningen på några olika sätt.

Om läraren, eller lärarna, har behörighet i båda svenskämnena och är trygga med det, så kan man undervisa enligt båda kursplanerna samtidigt i samma klassrum. Väljer man att göra så är det extra viktigt att tydliggöra för eleverna vad som gäller och att man kan differentiera sin undervisning så att alla elever får det de har rätt till oavsett kursplan.

Ett annat alternativ är att eleven har all sin undervisning i ämnet i en grupp där det enbart undervisas i svenska som andraspråk.
   

 Slutligen kan man också välja en kombination av de två ovanstående alternativen. Det kan till exempel innebära att eleven undervisas i en grupp med en lärare i svenska som andraspråk vissa av svensklektionerna och i klassen vissa. Dock kommer vi aldrig ifrån kraven att eleven ska undervisas enligt rätt kursplan och att läraren ska vara behörig, så detta alternativ är kanske lättast att genomföra i årskurserna 1-3.

Här kan man läsa vad NC skriver om ”Hur bör sva bedrivas, inom svenskundervisningen eller separat?”

Vad skiljer egentligen sva från svenska?

Här finns en lättöverskådlig sammanställning från NC om vad som skiljer sig åt i de båda kursplanerna.

Som ni ser så är det i stort sett samma men man tittar djupare på språkliga strukturer och språklig utveckling. Den största skillnaden ligger i hur man undervisar. Jag tänkte också berätta lite från min undervisning just nu för att tydliggöra. Om eleverna tillexempel ska lära sig att skriva artiklar så arbetar jag och Jack utefter  Cirkelmodellen.  Det innebär att vi först tittar på goda exempel sedan klipper isär artiklar och lyfter ut språket. Vi skriver gemensamt innan eleven skriver individuellt. Vi modellerar även texter och stoppar in de rätta ämnesrelaterade orden. När undervisningen sker i större grupp har den stora inslag av varierad stötting.

I Sva får eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin egen kunskapsnivå, utan att känna krav på språklig korrekthet. Självklart korrigerar vi på olika sätt men vi gör det med ömsesidig respekt.

Centralt inom svenska som andraspråk är att eleverna ska lära sig att välja och använda språkliga strategier. Vi undervisar om olika lässtrategier, exempelvis med hjälp av Läsfixarna, men andraspråkseleverna behöver tillgång till fler verktyg i sin läsning än infödda elever. De behöver också tillägna sig strategier för att kunna lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådda i samtal och diskussioner när det egna svenska språket inte räcker. 

Jag jobbar också medvetet med uttalsträning på olika sätt i läroböckerna.  Det kan till exempel vara körläsning, att vi ”smakar” på ord tillsammans och att vi går in på ljudnivå utifrån de ord vi stöter på i texterna.  I uttalsträningen drar vi också paralleller till elevernas modersmål, då vi jämför olika ljud, ord och uttryck på svenska med modersmålen. 

Jag lägger också stor vikt vid att jämföra vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering på elevernas modersmål och svenska. Exempelvis läser vi många olika texter tillsammans och diskuterar då alltid kring ord och deras ursprung,vi jämför och kategoriserar. Ords klassificering i över- och underordning, till exempel blomma-ros, är också tacksamt att undervisa om med hjälp av modersmålen. Vidare är modersmålen en oerhört viktig del av min stöttning, vilket jag har visat tidigare i arbetet med dikter, sånger medmera

Det som är speciellt för mitt ämne är att jag måste undervisa ännu mer explicit om vilka ord och begrepp eleverna kan använda i sina miljö- och personbeskrivningar. Jag behöver modellera i tal och skrift och stanna upp i högläsningen och exemplifiera. Jag undervisar också mycket om synonymer och motsatsord på olika sätt.

Jag vill att eleverna ska bli medvetna om att tex sagor oftast skrivs i preteritum och att de själva ska hålla sig till ett tempus när de skriver. Men även här måste jag undervisa mycket mer explicit, eftersom alla andraspråkselever ännu inte använder korrekt tempus. Det här gäller egentligen alla ords böjningsformer och även meningsbyggnad. Jag behöver till exempel visa på skillnaden mellan fråga och påstående, vilket är självklart för de infödda eleverna, eftersom det i många språk inte alls är lika avgörande med ordföljden för betydelsen som det är i svenskan.

I båda svenskämnena jobbar vi med sagor eller berättelsers typiska innehåll, uppbyggnad och språkliga drag, men jag lägger dessutom stor vikt vid att undervisa om enskilda ord och begrepp inom genren. Ord som många infödda elever redan äger. 

Sammantaget betyder alltså detta att svenska som andraspråk inte ställer lägre språkliga krav på eleven, utan högre. Det kräver mer att utveckla ett andraspråk än ett modersmål. Och därmed knyter jag ihop säcken för det här inlägget, som jag hoppas belyser nödvändigheten av att elever som läser sva ska få undervisning i ämnet, inte bara bedömas därefter.

Att tänka på!

Pedagog Stockholm   

Viktigt att tänka på vid skolstarten för nyanlända elever:   nyanlända

Vi har denna termin fått två helt nyanlända elever. Förra terminen fyra stycken. Nedan finns punkter som är viktiga för att det ska fungera så optimalt som möjligt. Vi har på skolan flera exempel på elever det har gått väldigt bra för. Jag har intervjuat dessa elever och de säger bl.a. detta. De har gått bra pågrund av:

- De arbetat hårt själva. Arbetat även hemma med att lära sig Svenska och de andra ämnena.
- De har fått vara mycket tid i Sva- rummet de första 4-6 månaderna. Intensivt språkbadande.
- De har haft ett bra mottagande i klassen med tillmötesgående klasskompisar.
- De har fått studiehandledning på sitt modersmål på skolan eller hemma.
- De har haft lärare som har gett tydlig struktur med vad det är de ska göra.

Svårast har varit:
- Att lärare pratar för fort.
- Att man inte får ord och begrepp innan: vi tittar på filmer så man är mer förberedd. Flippar mm
- Att veta vad vi ska göra i undervisningen i SO. Ibland NO beror på läraren
- När det är grupparbeten och de i gruppen är så mycket kompisar att de bara pratar med
varandra. Inget stöd i arbetet.

Här är punkterna med kommentarer från oss: 

• Se till att det finns kompetens i aktuella modersmål på skolan, samt en flexibel organisation som kan anpassas till de språkgrupper eleverna kommer från. Detta skiljer sig beroende på språk. 
Vi har ca 17 språk på skolan.

• Överväg tvålärarsystem för att tillmötesgå elevers behov av undervisning på såväl svenska som
på modersmålet. Kostar men har gett goda resultat på tex skolor i Södertälje.

• Ha beredskap att anordna  nybörjarengelska. Vi har inte detta idag. Hur det har fungerat/ar är 
beroende på samarbetet med mottagande ämneslärare. Idag läser 2 elever engelska i Sva 
rummet. 

• Utse en fadderelev i klassen eller skolan, om möjligt med samma modersmål som den
nyanlända eleven.   Vore optimalt om vi kunde få faddrar i alla klasser. Varför inte för alla elever som kommer nya till skolan

• Ge lärarna tid att kartlägga och se till att kartläggningen alltid görs. Vi  gör alltid i litteracitet och Numeracitet. Vi önskar att ämneslärare fick tid till detta.

• Modersmålslärare och studiehandledare måste få ta del av kartläggningsmaterialet. Det får dem i de språk som finns.

• Gör ett individuellt schema utifrån kartläggningen, med anpassad studiegång om
visat behov av detta. Vi gör ett individuellt schema utifrån detta. Men det skrivs sällan anpassad studiegång.

• Ge eleven individuella mål, både på kort och på låg sikt, i ämnena. Utvecklingsfrågor

• Erbjud eleven modersmålsundervisning och ge studiehandledning på modersmålet.
Studiehandledning bör genomföras av ämnesbehörig/-kunnig lärare.Jättesvårt att finna dessa när kommunen inte organiserar detta.

• Stäm kontinuerligt av elevens kunskapsutveckling, förslagsvis var fjärde vecka. Rektor eller biträdande rektor bör delta vid avstämningstillfällena.önskvärt

• Beakta vilka språk som talas av vuxna på skolan och vilka personer som kan fungera som språkliga föredömen. Detta försöker vi verkligen tänka på.

• Se till att det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk med kunskap om olika språks struktur.önskvärt att alla har språkutveckling i sin kompetens.

• Använd läromedel med åldersadekvat innehåll. Fått okej att beställ lite nu. Borde gälla alla.

• Föräldrainformation är viktigt. Veckobrev på elevernas modermål.Utvecklingsfråga vi kan hjälpa till med att organisera detta.

• Ha höga förväntningar! Vi har. Alla?

• Skolbiblioteket är en viktig resurs för utvecklingen i både svenska och modersmålet. Inlästmaterial kan beställas från Medioteket. Vi har ett bra samarbete med biblioteket. OBS!Alla kom ihåg att inläsningstjänst har många läromedel matematik, so mm på flera språk.

• Ordna simundervisning så att elever kan få ett godkänt betyg i idrott och hälsa.Detta är skolan bra på!

• Yngre elever bör garanteras plats på fritidshem/fritisklubb och personalen där bör arbeta medvetet för att främja elevens språkutveckling. Utvecklingsfråga.

• För elever som kommer i årskurs 5 eller 6 är det viktigt att beakta språkvalet. Somliga kan delta i undervisningen i ett modernt språk medan andra bör läsa engelska som språkval.Detta görs.

• Begränsa tiden i förberedelsegrupp till ett år (endast i undantagsfall längre) och klargör vad som ska undervisas i förberedelsegrupp.Vi har ingen förb.grupp. Önskvärt iaf 4-6 månader.

• Vid övergång till ordinarie klass är det viktigt att eleven får fortsatt studiehandledning samt undervisning i svenska som andraspråk. Skiljer mellan olika språk.

• I de pedagogiska planeringarna bör det finnas språkmål som är specifika för ämnet eller ämnesområdet. Utvecklingsfråga.

• Se till att nyanlända elever får rika möjligheter att använda det svenska språket tillsammans med svensktalande elever.Utvecklingsfråga.

Källa: Ingegerd Salomonsson och Gunnel Eriksson, grundskoleutvärderare i Stockholms stad, maj 2014

Katitzi lyfter!

Katizi i Sva undervisningen.

När jag fick se att Jack är med och sätter upp Katitzi på Ormteatern blev jag nyfiken och påmind om denna fantastiska tjej som betydde så mycket för mig när jag växte upp. Hon som vågade gå emot attityder och fördomar. När jag sedan sprang på boken i bokhyllan i arbetslaget såg jag det som ett tecken. Jag fick själv tidigt insikt i hur lätt många har för att döma människor som är annorlunda. Jag fick det genom min mammas arbete och liv. Det fanns där hos mig hela tiden att lyfta och se männsikor som andra inte såg. Allas lika värde oavsett. Katitzi inspirerade mig samtidigt med att vara en flicka som med sitt mod att gå emot strömmen,samtidigt som hon var sårbar och utsatt. 

Katitzis liv rymmer både verklighet och äventyr och är minst lika aktuell idag om inte mer än när hon kom. I ämnet svenska som andraspråk ingår inte att kunna ge exempel på olika minoritetsspråk vilket jag tycker är konstigt då det känns särskilt viktigt att lyfta att vi i Sverige har en historia som även inkluderar olika språk samt dialekter. En del av uppdraget inom ämnet är ju också att lyfta och jämföra kulturer och inom detta kunskapskrav kan man utveckla detta en hel del.

Iallafall så bestämde jag mig för att planera för Katitzi inom läsförståelse och skriv för åk 6  och glädjer mig nu flera gånger i veckan att få lyssna när Jack läser högt ur boken. Ingen läser som han ;) 
Vi arbetar med boksamtal,ordförståelse,sammanfattningar och läsförståelse övningar mm.
Planeringen ligger under ABC och jag är så glad att även klass 4B hänger på tåget och att vi inom ramen för deras timplan får inspirera och arbeta språkutvecklande med hela den klassen. 


Sköt om er!

Anna

Låt eleverna få använda alla sina språk i skolan.

För att lyfta fram elevernas kunskaper i undervisningen behöver vi som pedagoger ha ett förhållningssätt som lyfter fram elevernas tidigare erfarenheter. Där kommer språket in.
Vi kan börja i det lilla såsom vi denna termin  arbetar med diktformen Haiku.
(Just nu får jag inte in någon bild här men de sitter uppe inne i klassrummet.) Forskningen visar på att elever som får använda sig av alla sina språkliga resurser klarar sig bättre.

Vi försöker alltid visa att språk är viktigt och  hur de kan dra nytta av sitt modersmål. I diktandet har de fått sätta samman sin text med en bild och förklara sambandet. För att få fram den rätta känslan har de fått skriva på båda språken.

En flicka från Thailand skulle i en No uppgift berätta om kretslopp. När hon såg bilden sken hon upp och sa. Det här kan jag! Men såg sedan moloken ut  och sa  på Thai.
Men skriv om det då på Thai sa jag. Får jag det? Ja vi tar hjälp av Amina att förklara sedan. Hon satte igång med stor iver att beskriva och berätta.

Jag har skrivit om studievägledning i tidigare inlägg. Men här finns en pdf broschyr som är väldigt bra.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3038.pdf%3Fk%3D3038

Vilka språk har vi på Vanstaskolan studievägledning i idagsläget? Hur får jag tag i dem?
Svar:
Polska, Ryska; Thailändska, ( Ungerska finns kontakt, Rumänska föräldraledig)
Kontakt:
ao.hemmeland@gmail.com (Thai)
joanna.boguslav@vanstaskolan.se (Polska)
Sara.Eveberger@nynashamn.se (Ryska)

Har ni tankar om detta. Diskutera med mig eller Jack så kan vi också ta frågan vidare om eventuellt andra språk mm

Läs gärna mer om Korsspråkande och vad det innebär på http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-frågor/grundskola/vad-innebär-translanguaging-1.265067

Ha det bäst!

Anna

De nationella proven.

FEBRUARI 2017

Vi har denna termin startat med de nationella proven i svenska i åk 6. Eleverna har varit nervösa men efter att ha gjort provet verkar det som att de ändå har tyckt att det var helt okej att göra dem.. Eleverna i åk 9 har arbetat med att förbereda sig genom att repetera samt gå igenom de olika texttyperna. Den textyp som skrivs nu är den Argumenterande texten med argument samt motargument.
Åk 4 tränar på motsatsord och synonymer med läromedlet Dags varvat med olika spel.
Åk 5 arbetar med Fröken Europa läsförståelse eller skriver olika Haikudikter, då har vi automatiskt kommit in på att leka med både stavelser och rim. Det är bra för både intonationen i språket samt för läsningen. Att öva på att få in rytmen i språket.
Åk 7: Eleverna arbetar med intervjuer ute i klassen. De som är inne hos oss arbetar utefter Cirkelmodellen med att bekanta sig med Artikeln. Vi har diskuterat formen och läser nu olika exempel på artiklar och svarar på frågor om texterna.
Åk 8: Eleverna ska snart ut på prao och efter den är avklarad ska eleverna ute i klasserna skriva ett repotage så vi arbetar redan nu med formen för ett repotage så att eleverna ska varavordentligt förberedda tills dess.j


Nyanlända eleverna arbetar på för fullt med sin lärobok Mål 1:  De är just nu upptagna med att lära sig alla orden vi behöver när vi är ute och handlar, läser ett kvitto, går på café, restaurang etc.
Parallellt med detta sker lästräning. Eleverna älskar när vi får tid till att läsa texter tillsammans i liten grupp och sedan diskutera vad vi läst.
Vi har fått en ny elev denna vecka i åk 4 och de som har varit här längre berömmer hen och tycker att hen lär sig snabbt :)


TIPS TILL LÄRARE GÄLLANDE DE NATIONELLA PROVEN OCH NYANLÄNDA.

Hej igen!

Inför de nationella proven vill jag bara redogöra lite vad som gäller för nyanlända. Om eleven ska genomföra provet i ditt ämne eller ej bestäms individuellt och det är rektor som tar beslutet i samråd med mig och elevens mentor. Vill ni veta vilka elever som har modersmålsundervisning så hör av er.

Både i grundskolan och gymnasieskolan kan elever få språkligt stöd för att genomföra proven i matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. Eleverna kan till exempel få tillgång till modersmålslärare eller lexikon (ej ordförklarande ordbok) vid provtillfället. Modersmålsläraren kan då översätta vissa ord och begrepp muntligt. Strax före provet kan den ordinarie läraren gå igenom svåra ord och uttryck, dock inte sådana som eleven ska visa särskild kunskap om vid själva provgenomförandet.
Det är inte tillåtet att skriftligt översätta delar av eller hela provet till andra språk. Däremot kan modersmålslärare muntligt vid provtillfället översätta vissa ord och begrepp i provet. Det är viktigt att läraren utformar hjälpen så att svaren eller lösningarna inte röjs eller så att eleven får otillbörlig hjälp att förstå textens ämnesinnehåll. Läraren måste vara noga med att inte på något sätt hjälpa eleven med svaren, eller bekräfta elevens svar.
Proven finns översatta till engelska. Rektorn beslutar om en klass eller en enskild elev ska använda den engelska versionen istället för den svenska.



http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/genomforande/nyanlanda-elever-1.193063

Mvh // Anna Spee
Skickat från min iPad