Hej! Denna vecka är det förberedande aktiviteter inför utvecklingssamtalen och jag satt och funderade på hur det kan bli bäst för de nyanlända. De skriftliga omdömena är en beskrivning över vad eleven kan och vilka förmågor de behärskar och de utvecklingsområden eleven har skriver eleverna ned i sin framåtsyftande utvecklingsplan. Eftersom mina elever i nuläget ligger i "riskerar att inte uppnå" kunskapskraven och det inte känns rätt att rada upp hela kursplanen och peka på det som fattas så kommer vi istället att utgå från nivåerna i Europeisk språkportfolio. (ESP). De säger mer om vad eleverna kan och behärskar när det gäller det svenska språket än att enbart utgå från de nationella målen. Där blir även utvecklingsgången tydlig i de A,B,C nivåer som står skrivna.
Såhär tänker jag mig som ex att en elev som varit i Sverige 3-6 månader kan börja:
Jag kan läsa och förstå korta meddelanden. Jag kan läsa och förstå mycket enkla beskrivningar av vad man ska göra, t.ex. ”lyssna, rita, skriv” och jag kan förstå mycket enkla instruktioner. Jag kan läsa och förstå mycket enkla dialoger.Jag kan förstå när någon talar till mig långsamt och tydligt... osv
Vet ni om att alla invandrare som kommer till Sverige inte får samma chans i skolan? Det finns några elever som har fått möjlighet att klara alla ämnen i skolan på kort tid, och några som fått möjligheten, men kanske inte tog till vara på den chansen som de fick. Men, så finns många som inte har fått möjligheten, fast de gjort sitt bästa för att lyckas.
Vet ni hur man känner sig när en del av ens kamrater blir behöriga till gymnasiet men inte man själv, fast de började i skolan samma tid? Vi vet detta kanske är svårt att förstå, om man är riktig ”svensk”. Med ”riktig svensk” menar vi en del av er som är födda i Sverige, av svenskfödda föräldrar och som kanske bara kan ett språk riktigt bra, svenska. Det kan hända att ni inte har upplevt det som vi och våra kamrater upplever. Vi och våra kamrater får väldigt olika chanser att bli behöriga till gymnasiet.
Vi har precis haft utvecklingssamtal i vår klass. Vi och många andra i klassen fick tillsammans höra att vi kommer att bli behöriga till gymnasiet. Vet ni hur det känns att klara många betyg fast vi har varit bara två år i svensk skola? Vi vet hur det känns, det känns så bra och vi kan inte tro att vi klarade så många ämnen på kort tid och att vi kommer att börja gymnasiet precis som alla andra. Vi är glada och lite nervösa, men vi vet att vi har de kunskaper som behövs. Men, vi känner också personer som vet hur det känns att inte klara att bli behöriga.
Först när vi kom till Sverige var vårt mål att lära oss det nya språket ”svenska”. Vi visste inte hur många år det skulle ta att lära sig svenska, eftersom vi tänkt att det är svårt att lära sig. Då trodde vi att det skulle ta ungefär två år att bara lära oss ”svenska” och inget annat, ingen annan kunskap, bara svenska.
Ordmoln av det centrala innehållet i samhällskunskap i årskurs 7-9 //Redaktionen
När vi började skolan var det helt olika som vi hade tänkt. Vi och våra klasskamrater hade tur. Vi träffade några lärare som hade erfarenhet att lära nyanlända elever på det bästa sättet att förklara och få oss att förstå alla ämnena – och samtidigt lära oss svenska. Vi menar att vi läser svenska och även alla ämnena i skolan som t ex NO, SO, idrott, matte och engelska, slöjd. Som andra elever.
Först tyckte vi att det var svårt, men det som gjorde det lätt för oss var att vi hade en lärare som översatte svenska till modersmålet. Det var den vinsten som vi fick, eftersom vi alla kommer från samma land och pratar samma språk. Att vi alla pratade samma språk, gjorde det lättare att lära alla ämnen. Vi tycker att det är en bra idé och vi vill tacka den personen som kom på den idén. Det har gjort att vi trivs och att vi har lärt oss mycket.
Men vi är oroliga för några ungdomar som vi känner, våra syskon, som går på andra skolor. Vi och de här ungdomarna kom till Sverige samma år. De är våra syskon, våra släktingar, våra kusiner och de som vi känner igen. De behöver det vi behövde, men några fick inte samma chans som vi har fått. Alla har inte fått läsa alla ämnen. För att bli behörig till gymnasiet måste du ha betyg i fler ämnen än svenska, matte och engelska. Vet ni hur det känns för de eleverna som inte klarar alla ämnena? Vi kan säga det känns så hemskt. De börjar tänka att de kan ingenting för att de inte kan prata svenska, dels börjar de tänka de är dumma, och tänka de är inte värd ett E.
Jobbigt är det ibland också för några av våra kamrater i klassen. De kunde inte skriva eller läsa, även på sitt modersmål i början av skolan, eftersom de inte hade gått skola i hemlandet. Den orsaken som gör att en del av oss klarar flera ämne på kort tid, och andra ta lång tid beror delvis på skolbakgrunden. Det är mycket nytt att lära sig och de oroar sig. Men våra klasskamrater har fått också möjlighet att använda sitt modersmål för att visa sin kunskap och de lär sig läsa och skriva och alla ämnen med hjälp av modersmålet. De börjar få betyg i olika ämnen, som de kan vara stolta över.
Lärarna kan inte bara krossa elevernas hjärta varje gång för att eleverna inte kan visa sin kunskap på svenska. Elevernas självtroende kommer inte att finnas efter den dagen de får F. F betyder för oss elever som att vi kan ingenting, men vi kan ju mycket på våra modersmål. Många av oss kunde prata många olika språk innan vi kom till Sverige. Till exempel: engelska, somaliska, arabiska, amhariska, franska och swahili. Det hjälpt oss att vi lära sig snabbt ett nytt språk ”svenska”. Därför är det nu många i språkklassen som kan inte bara somaliska, engelska och svenska utan flera andra språk också.
Vi tror att om alla skulle få den chansen som vi fick, då tror vi fler bli behöriga till gymnasiet som oss snabbare och inte bli besvikna och förstöra sina drömmar. Det där att det tar lång tid leder ofta till att föräldrarna och barnen går till SFI eller Komvux samtidigt, eftersom att eleverna blir för gamla för gymnasiet.
Vi vill att alla kommuner skulle ha en skola som jobbar som Navet skola. För att alla nyanlända elever skulle nå sitt mål för att får ett bättre resultat. Vi vill att alla nyanlända elever ska bli glada som vi, när vi hade utvecklingssamtal och våra lärare och berättar för oss att vi är behöriga, och kan söka vilka program som vi vill.
Vi vill säga till alla som har att göra med läroplanen och kursplanen, kan ni snälla sluta förstöra våra drömmar och börja bedöma oss på vad vi kan istället för hur mycket svenska vi kan?
Ge nyanlända elever samma chans!
// Firdowsa och Sagal, elever i språklassen på Navets skola.
http://pedagog.orebro.se/ge-nyanlanda-elever-samma-chans/
